# ID: svediakorp-gov467442
# author: Henrik Lax, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, värderade föredragande, kolleger!
I likhet med de föregående talarna vill jag också understryka betydelsen av de regionala och nationella språkliga minoriteterna i detta sammanhang.
Varje språk en människa lär sig ger henne tillgång till ett större kulturrum.
Det är en rikedom att som finländare kunna läsa tidningarna i hela Norden, vilket är fallet nu tack vare den undervisning vi har i svenska i Finland.
Med kunskaper endast i de stora språken skulle dessa tidningar förbli oläsliga för oss.
I Finland är svenskan både ett inhemskt språk och ett grannspråk.
De stora språken är och förblir alltid viktiga, och det är bra att många kan dem.
EU skall ändå inte ha som strategi att koncentrera sig på exempelvis de fem största språken, eller endast de officiella språken i unionen.
I Norden och Östersjöregionen är det bra att kunna till exempel svenska, ryska eller finska.
Brist på kunskap i dessa språk både fjärmar människor från varandra och försämrar de ekonomiska förutsättningarna.
För tillfället är Östersjöregionen den region i EU som har den snabbaste tillväxten.
Respekten för dem som talar ett minoritetsspråk eller ett regionalt språk är också av grundläggande betydelse för Europas stabilitet.
För oss som lever i flerspråkiga samhällen är det naturligt att EU: s strategi för flerspråkighet inte kan begränsa sig till några enstaka språk.
Därför stöder jag starkt Karin Resetarits förslag att inkludera grannländernas språk, regionala språk och minoritetsspråk i strategin.
Det finns också språk utanför unionen som är viktiga.
46 miljoner EU-invånare talar som modersmål ett annat språk än majoriteten i deras land.
Det är hela tio procent av EU: s befolkning.
Samtidigt kan vi konstatera att där det talas flera språk, går det ofta ekonomiskt bättre.
En välvillig inställning till mångfald ger också ekonomisk vinning.
Det finns inga genvägar.
Europa är mångkulturellt och mångspråkigt.
Det är fint att kunna hålla ihop, och för att kunna göra det måste vi kunna känna oss jämlika, dels länderna sinsemellan, dels inom länderna.
Traditionellt har de språkliga och regionala minoriteterna varit starka europaförespråkare och villiga att lära sig andra språk.
Många av dem är idag mycket trängda.
Det är varken kosmopolitiskt eller förenligt med unionens intressen att vända en stor del av sin befolkning ryggen.
Att respektera och bekräfta de nationella språkliga och regionala minoriteterna är viktigt också för att stärka och befästa befolkningens förtroende för Europeiska unionen.
Alltför ofta önskar majoritetsbefolkningen i unionens medlemsländer idag glömma bort sina regionala och nationella språkliga minoriteter.
