# ID: svediakorp-gov467440
# author: Maria Badia i Cutchet, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
Jag vill börja med att gratulera Manolis Mavrommatis till hans betänkande och även kommissionen till att ha följt ett beslut som fattades av Europeiska rådet i Barcelona 2002.
Jag är övertygad om att de europeiska medborgarnas kunskaper i de olika europeiska språken utöver sitt modersmål är av avgörande betydelse för en framgångsrik europeisk integrationsprocess och även främjar det europeiska medborgarskapet, och att detta även påverkar rörligheten inom unionen positivt.
Med tanke på att vi för närvarande saknar uppgifter om unionsmedlemmarnas verkliga språkliga och kommunikativa färdigheter, även om vi vet att de varierar mycket bland medlemsstaterna, anser jag att den europeiska indikatorn för språkkunskaper kan vara en bra stimulansåtgärd för att förbättra och göra politiken för utbildning i främmande språk mer enhetlig i medlemsstaterna.
Förutom att bidra till förbättrad kommunikation och ömsesidig förståelse bland Europas medborgare kommer systemet även att leda till en kvalitetsförbättring av undervisningen i främmande språk inom de europeiska utbildningssystemen och därigenom bidra till att Lissabonmålen kan nås.
Indikatorn kommer att stimulera ett utbyte av och kännedom om den goda praxis som finns i de olika medlemsstaterna och kommer att vara ett pålitligt system för att mäta framsteg, inledningsvis i de fem språk som har mest undervisning inom EU: engelska, franska, tyska, spanska och italienska.
Valet av dessa fem språk i en första etapp bör inte påverka övriga europeiska språk negativt, utan det ska vara början på en process, naturligtvis utan att utesluta möjligheten att ta med andra språk i ett senare skede.
Tack vare vissa ändringsförslag som vi har utarbetat i samverkan med föredraganden ger hans betänkande särskilt utrymme för möjligheten av en framtida utvärdering av ett stort antal officiella språk i Europeiska unionen utan att undervisningen i de språk som inte utvärderas med hjälp av indikatorn behöver lida skada.
Innan jag slutar vill jag göra klart att även om detta betänkande inte är rätt tillfälle att behandla situationen för minoritetsspråken eller andra språk som inte tillhör EU, utan är avsett att förbättra medborgarnas språkliga kompetens och kvaliteten i undervisningen och utbildningssystemen för de officiella språken inom EU, så ska detta inte på något sätt försvåra erkännandet och skyddet av de språk som inte är officiella språk i Europeiska unionen men som är officiella språk i vissa medlemsstater.
Jag vill avslutningsvis säga att jag är nöjd med texten, eftersom den utgör ett viktigt steg för EU: s medborgare i riktning mot unionen samtidigt som den innehåller goda nyheter för att förbättra utbildningen inom EU.
