# ID: svediakorp-gov467364
# author: Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I debatten om genomförandet av 2004 års budget vill jag fästa er uppmärksamhet på flera frågor som har med revisionen av budgetgenomförandet att göra och som jag anser vara centrala.
Vi har fått en mycket uttömmande rapport från Europeiska revisionsrätten.
Det har också lagts fram över ett dussin betänkanden här i kammaren om genomförandet av budgeten för 2004.
Trots allt detta material vet vi emellertid fortfarande mycket lite om hur budgeten faktiskt genomfördes och hur anslagen i den användes.
Detta beror för det första på att informationen i revisionsrättens rapport är ganska allmän till sin karaktär, eftersom rätten huvudsakligen granskar om posterna i redovisningen stämmer, eller vad som kallas den ” räkenskapsmässiga riktigheten ”, och som verkligheten visar är detta ofta inte detsamma som den objektiva riktigheten.
För det andra besvarar rättens slutsatser efter revisionen ofta inte de viktigaste frågorna när det gäller att utvärdera om budgeten har genomförts på ett rationellt sätt.
Några sådana frågor är vad anslagen används till, om de uppsatta målen verkligen har nåtts med hjälp av dessa anslag, om det har skett någon förskingring av anslag och slutligen om några anslag har slösats bort.
För att kunna utvärdera genomförandet av budgeten på ett realistiskt sätt måste man finna svar på dessa frågor.
Behovet av denna information framgår av resultaten av den direkta revision som revisorer från Europeiska revisionsrätten gjorde av genomförandet av Tacisprogrammet.
Nästan 7 miljarder euro lades ned på detta program mellan 1991 och 2005.
Det var meningen att programmet skulle ge ekonomiskt stöd till omvandlingsarbetet i Europeiska unionens partnerländer i Östeuropa och Centralasien.
År 2005 var dessa länder till exempel Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan.
Med hjälp av programmet skulle 29 preciserade mål nås.
Rättens revisorer fann att endast fem hade nåtts.
Om majoriteten av de program som finansieras genom Europeiska unionens budget hade reviderats på detta sätt skulle vi kunna avgöra hur rationellt och effektivt EU: s pengar används.
Också en så generell revision gjorde att Europeiska revisionsrätten kunde slå fast att de räkenskaper som läggs fram inte är felfria – för elfte gången i rad, skulle jag vilja framhålla.
Därför verkar det som att Europeiska unionen behöver ett heltäckande system för revision av kostnader, med omfattande delaktighet från de nationella revisionsinstitutionerna i medlemsstaterna.
Endast rapporter som sammanställs i ett system av det här slaget skulle göra det möjligt att svara på frågorna ovan, och slutsatserna från sådana revisioner skulle kunna bidra till att förbättra effektiviteten på utgiftssidan under kommande år.
