# ID: svediakorp-gov467358
# author: Mogens N.J. Camre, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 516
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först vill jag tacka min kollega Jan Mulder för det mödosamma arbete han har lagt ned, men jag vill även tacka de andra föredragandena.
Det är naturligtvis beklagligt att vi inte heller i år har en tydlig revisionsförklaring.
Som vi alla vet ska EU fungera som en idealmodell för medlemsstaterna, särskilt för de nya och obeprövade administrationerna.
Jag tvivlar dock på om vi verkligen är en särskilt bra modell med tanke på de stora svårigheterna att ännu inte ha kunnat presentera en tydlig revisionsförklaring.
Jag håller med om Jan Mulders iakttagelse att det inte är godtagbart att medlemsstaterna inte är beredda att lägga fram yttranden om tillsynen av de resurser som de har fått.
Vi måste se till att detta görs.
Det är naturligtvis också så att ansvaret för administrationen inte enbart kan ligga hos kommissionen, utan att även rådet och medlemsstaterna ska bära ett visst ansvar.
Det finns ett antal fall och situationer där jag inte kan förorda att vi beviljar ansvarsfrihet, helt enkelt för att beviljandet då skulle göras i blindo.
På vissa områden tar vi på oss uppgifter som vi inte kan genomföra i praktiken.
Ett bevis är fallet med parlamentets konton som Markus Ferber beskrev tidigare i dag.
I går var vi säkra på att allt var i sin ordning och var villiga att bevilja ansvarsfrihet, men under kvällens lopp visste vi bättre.
Det är naturligtvis ren slump att vi nu befinner oss i en situation där vi måste begära att beviljandet senareläggs för att vi helt enkelt inte vet tillräckligt mycket.
Det är ju ganska konstigt att både parlamentets administration och revisionsavdelningen i 25 år har förbisett – åtminstone säger de det – en ytterst tvivelaktig betalning till staden Strasbourg.
I själva verket är detta naturligtvis en betalning till en helt onödig mellanhand, och om någon i vår organisation vill få oss att tro att de ingenting visste, måste jag säga att jag inte tror att administrationen är så inkompetent.
Vi måste också fråga oss om det verkligen är möjligt att ingå sådana finansiella överenskommelser utan att noggrant ha utvärderat olika alternativ och erbjudanden.
Nej, naturligtvis inte.
Någon har hjälpt någon annan att förskaffa sig en olovlig del av skattebetalarnas pengar, och om jag känner systemet rätt kommer ingen att hållas ansvarig eftersom det självfallet är så att ingen vet någonting.
Som kommissionens förre ordförande, Romano Prodi, sa om Eurostatskandalen: det som man inte känner till kan man inte hållas ansvarig för.
Läs därför aldrig igenom kontrakten.
Då kan man alltid säga att man inget visste, och kan därför inte hållas ansvarig.
Som jag sa kunde vi ha kommit undan genom att bevilja ansvarsfrihet, men vi kommer inte att göra det.
Jag kan därför förorda, som Marcus Ferber föreslog, att beviljandet av ansvarsfrihet senareläggas.
När det gäller de andra områdena har vi lagt fram vårt ställningstagande i betänkandet.
