# ID: svediakorp-gov467354
# author: Ona Juknevičienė (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 458
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – I dag ska jag kanske försöka lämna ett svar till Alexander Stubb och Dan Jørgensen som frågade varför vi diskuterar denna fråga så sent, och vem vi vill dölja den för – samhället eller oss själva.
Jag vill påminna er om att förra året, också i april, röstade vi om godkännandet av Europaparlamentets budget för 2003, där jag var huvudföredragande.
Jag föreslog att Europaparlamentet skulle överge sitt arbete i Strasbourg.
I dag är jag medföredragande, och jag vill påminna er om att ledamöter från Europaparlamentet förra året beslutade att behålla tre arbetsplatser, och att fortsätta sammanträdesperioderna i Strasbourg.
Varje år kostar organisationen av detta arbetssätt gemenskapens medborgare 200 miljoner euro.
Herr talman!
Har vi då rätt att bli förvånade över att myndigheterna i Strasbourg försöker få ut ett orealistiskt högt pris för sina byggnader?
Jag anser inte det eftersom vi uppmuntrat dem att vidta sådana åtgärder.
När vi bibehåller Europaparlamentets huvudkontor i Strasbourg är detta dömt att innebära förlust av pengar för oss, tills vi ger upp kontoret.
Det är ingenting nytt att det finns ekonomiska frågor eller personer som begår bedrägerier eller till och med blir korrupta.
Men ofta har de uppmuntrats att uppträda på så sätt på grund av en monopolsituation, ologisk lagstiftning eller politiska beslut.
Parlamentskolleger!
Vi beslutade själva att använda oss av byggnaderna i Strasbourg i medvetande om att de kommer att kosta en oförsvarlig massa pengar och innebära förluster för staden och dess invånare, eftersom vi endast använder byggnaderna några få dagar varje månad.
Detta är elementär ekonomisk logik.
Många gånger har man gjort uträkningar och bevisat att om en annan institution skulle flytta in i Europaparlamentets byggnader, och arbeta där hela året, skulle detta vara mera gynnsamt för staden ekonomiskt och finansiellt.
Vi måste därför acceptera att vi alla känner till detta, men av någon anledning vill vi inte ändra situationen.
Jag tror att människorna i Strasbourg, liksom alla andra medborgare i gemenskapen, har blivit gisslan för felaktiga beslut som vi själva har fattat.
Jag stöder förslaget att skjuta upp godkännandet av Europaparlamentets budget tills vi har undersökt hur många fler förluster som medborgarna i EU har råkat ut för.
Det är mycket viktigt att vi försäkrar oss om huruvida det har förekommit korruption eller kränkningar av lagar och avtal, men det är mycket viktigare, ärade parlamentsledamöter, att äntligen besluta om att upphöra med detta oförsvarliga, skamliga slöseri med EU: s medborgares pengar.
Vi måste arbeta effektivt på ett ställe, och vi måste använda pengarna där de bäst behövs.
