# ID: svediakorp-gov467299
# author: Charles Tannock (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Under de senaste åren, särskilt efter EU: s senaste utvidgning till de nuvarande 25 medlemsstaterna, har Latinamerika tyvärr upphört att få så stor politisk uppmärksamhet som det fick direkt efter till exempel Portugals och Spaniens anslutning på 1980- och 1990-talen.
Låt oss dock hoppas att toppmötet den 12 maj kommer att ändra allt detta.
Som föredragande för den europeiska grannskapspolitiken har jag tvingats göra en ny avvägning och acceptera att våra strategiska EU-intressen tydligen nödvändigtvis åter har inriktats på våra östeuropeiska och kaukasiska grannar och våra Euromed-partner, precis som våra strategiska intressen längre bort i Kina och Indien.
Om vi negligerar Latinamerika gör vi det dock på egen risk.
Vi delar inte bara ett gemensamt kulturarv och grundläggande västliga värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen – vi har också en liten bit EU-territorium där i form av franska Guyana.
Men i jakten på naturresurser får vi till exempel inte låta Kina stoppa de venezuelanska oljeleveranserna, eller sluta att stödja president Alvaro Uribe i hans insatser och hans kamp i Colombia mot FARC: s narkotikahandlande marxistiska terrorister.
Vi står nu inför risken för en viss instabilitet i regionen, med uppkomsten av halvgudar som till exempel presidenterna Evo Morales och Hugo Rafael Chávez i Bolivia respektive Venezuela, som fjäskar för Castros kommunistiska diktatur på Kuba och förkastar de västliga begreppen med frihet och demokrati.
Haiti är också ett land som för närvarande fortfarande är laglöst och instabilt.
Som tur är har de enorma prishöjningarna på olja och handelsvaror gynnat en stor del av regionen, men vi borde prisa framgången för EU: s frihandelsavtal med Mexiko och Chile och försöka utvidga dessa till att omfatta en överenskommelse med Mercosur, eftersom den regionala ekonomiska integrationen och multilateralismen måste vara vägen framåt för att förhindra att regionens bräckliga stabilitet bryter samman.
Jag hoppas personligen att vi slutligen kan få ett frihandelsområde mellan Europa och Latinamerika senast 2010 som föreslagits, eftersom Förenta staterna nu tycks ha tappat allt intresse för idén med ett frihandelsområde i Nord-, Mellan- och Latinamerika och i stället ingår bilaterala avtal med enskilda latinamerikanska länder, vilka jag på längre sikt tror kommer att undergräva den regionala integration som är så viktig för våra latinamerikanska vänner.
