# ID: svediakorp-gov467239
# author: Olli Rehn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 835
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Herr talman!
Innan jag ger mer konkreta svar på frågorna från Elmar Brok, Pierre Moscovici och Geoffrey Van Orden skulle jag vilja inleda med att uttrycka min sympati för alla de som har drabbats av de översvämningar som nyligen ägde rum i Bulgarien och Rumänien samt de länder som faller utanför räckvidden för dagens debatt, i synnerhet Serbien.
Jag kan försäkra er om att kommissionen följer situationen med största uppmärksamhet och står beredd att erbjuda råd och stöd för att tackla översvämningarnas följder när skadan väl har bedömts, som vi gjorde förra året i fallen Bulgarien och Rumänien.
När det gäller den första frågan om huruvida reformtakten i Bulgarien och Rumänien är sådan att de kommer att vara klara för anslutning i januari 2007, håller kommissionen för närvarande på att bedöma de genomförda framstegen i de båda länderna och är ännu inte i stånd att bekräfta svaret på denna avgörande fråga.
Som jag sa till utskottet för utrikesfrågor den 3 april kommer kommissionen att rapportera om framsteg fram till slutet av april, tidsfristen går alltså ut den 30 april, i slutet av denna vecka.
Den fullständiga faktiska grunden kommer därför att finns tillgänglig under de två första veckorna i maj.
Kommissionen kommer att tillhandahålla en fördjupad analys den 16 maj, och vi kommer då att vara beredda att ytterligare diskutera vår bedömning med parlamentsledamöterna.
Låt mig dock understryka den främsta av alla prioriteter.
Slutförandet och genomförandet av rättsreformen samt konkreta resultat som visar att denna får en faktisk effekt på plats är av största vikt för vår bedömning.
Det måste införas systematiska villkor, strukturella villkor som visar att reformerna är oåterkalleliga.
Detta är den utslagsgivande måttstocken, eftersom ett fullt fungerande rättssystem understöder hela samhällets funktion och ekonomin i dess helhet.
På grundval av vår objektiva och balanserade bedömning kommer kommissionen att lägga fram ett förslag den 16 maj om ett noga avvägt beslut som kommer att upprätthålla drivkraften i de grundläggande reformerna som kvarstår fram till och efter de två ländernas anslutning.
Jag ber om parlamentets och rådets stöd för denna strikta och rättvisa ståndpunkt.
När det gäller den andra frågan om reformen av den dömande makten samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet har de båda länderna visat beslutsamhet när det gäller att genomföra de nödvändiga reformerna på detta område.
I Rumänien noterar vi stora framsteg, eftersom Rumänien har fortsatt att genomföra sitt rättspaket från 2005.
Jag instämmer fullständigt med Pierre Moscovici om att stränga monetära mekanismer och skyddsklausuler om senareläggande har inneburit en mycket stark uppmuntran och ett incitament, och dessa har gett upphov till mycket konkreta resultat i Rumäniens fall.
I Bulgarien har det lagts fram ändringsförslag till konstitutionen, som syftar till att minska räckvidden för parlamentsledamöternas immunitet och till att upprätta en ledande funktion för åklagarmyndigheten i de flesta undersökningar.
Men det kvarstår oklarheter när det gäller rättsväsendets oberoende, och det finns en kraftig eftersläpning av mål som gäller organiserad brottslighet.
När det gäller kampen mot organiserad brottslighet i Bulgarien genomförs det fortfarande ett mycket litet antal utredningar, och det väcks få åtal.
De behöriga myndigheterna verkar i allmänhet ha en motverkande snarare än en förebyggande inställning.
Därför är det ytterst angeläget att uppmärksamma detta område.
Detsamma gäller penningtvätt i Bulgarien.
Avslutningsvis Elmar Broks fråga om skyddsklausuler och övervakning, skyddsklausuler finns till för att hantera de eventuella negativa konsekvenser som kan kvarstå efter anslutningen på grund av brister i Bulgarien och Rumänien.
Skyddsåtgärder kan till exempel omfatta att tillfälligt dra in särskilda rättigheter i gemenskapens regelverk, som direkt hör samman med en ny medlemsstats brister.
Ett antal skyddsåtgärder finns redan i den befintliga gemenskapslagstiftningen, till exempel på områdena för livsmedelssäkerhet och transport.
Dessutom innehåller anslutningsfördraget tre skyddsklausuler: en allmän ekonomisk skyddsklausul, en specifik skyddsklausul om den inre marknaden och en tredje som rör rättsliga och inrikes frågor.
Utan att gå in på detaljer om hur dessa kan åberopas tar jag skyddsklausulen om den inre marknaden som exempel, som är utarbetad särskilt för att hantera fall där en ny medlemsstat misslyckas med att uppfylla åtaganden som gjorts under anslutningsförhandlingarna.
Om ett sådant misslyckande orsakar eller riskerar att orsaka en allvarlig överträdelse av den inre marknadens funktion kan kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med situationen, även före anslutningen, som träder i kraft vid anslutningen.
Det är viktigt att notera att detta inte kräver ett enhälligt beslut av rådet.
Det krävs ett kommissionsbeslut som grundas på vår objektiva riskbedömning av ett kandidatlands tänkbara tillkortakommanden.
Det är tydligt att vi också behöver en övervakningsmekanism för att få ett meningsfullt system av skyddsåtgärder, och i sin roll som väktare av fördragen kommer kommissionen att godta detta åliggande och kontrollera genomförandet av EU-rätten i de två länderna.
