# ID: svediakorp-gov467238
# author: Geoffrey Van Orden (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 599
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Först av allt skulle jag vilja tacka kommissionsledamot Olli Rehn och tjänstemännen från Generaldirektoratet för utvidgning för deras seriösa och trägna handledning och övervakning av Bulgariens framsteg på vägen mot anslutning.
Det är viktigt att detta går rätt till, både för Bulgariens folk och för våra egna medborgare.
Det skulle vara beklagligt om entusiasmen för utvidgning skulle kylas av i detta läge.
Det skulle vara ett stort misslyckande om Bulgariens och Rumäniens utsikter skadades på grund av en ändrad stämning.
När allt kommer omkring slutför dessa länder den föregående utvidgningsrundan, EU: s femte runda, och de deltar inte i nästa.
Det anslutningsfördrag som undertecknades av Bulgarien och Rumänien den 25 april förra året, och som redan har ratificerats av 15 av EU: s medlemsstater, innehåller medvetet olika typer av något som man skulle kunna kalla ” villkorlighet ”.
Först finns klausulen om möjligt senareläggande, i vilken man under mycket extrema omständigheter kan medge att anslutningen senareläggas med ett år.
Detta är naturligtvis ett politiskt beslut.
Enligt min mening skulle konsekvenserna av ett senareläggande bli helt och hållet negativa: ett slag i ansiktet snarare än en uppmuntran, en dålig signal till det bulgariska folket.
Det skulle främja extrema krafter och skaka om näringslivets förtroende, och ingenting skulle uppnås som inte kan uppnås med andra medel.
För det andra finns det separata tematiska skyddsklausuler.
Även dessa infördes i anslutningsfördragen för de sista tio länder som anslöt sig till Europeiska unionen.
De kan användas när anslutningen väl ägt rum.
Två av dem gäller ekonomiska aspekter och den inre marknaden, den tredje gäller de rättsliga och polisiära systemen i syfte att bekämpa organiserad brottslighet och korruption.
Detta är kanske det viktigaste området och den muntliga frågans fokus.
Det finns naturligtvis andra områden som kräver seriös uppmärksamhet, inte minst situationen för omhändertagna barn, integrering av romerna samt kontroller av djurs välbefinnande och hälsa.
När det gäller rättsliga och inrikes frågor anser jag inte att vi borde försöka finna ett harmoniserat system för hela Europeiska unionen.
Det är i allmänhet inte önskvärt, men hur som helst, vilken modell ska vi välja?
Men vi vill verkligen ha en struktur och ett förfarande som inger förtroende och ger rätt resultat.
Bland övriga framsteg i Bulgarien finns det nu en ny strafflag, en ny chefsåklagare, det har antagits konstitutionella förändringar som tillåter ett förenklat upphävande av immunitet, och lagen om rättsväsendet behandlas nu i parlamentet.
Men vi vill ha konkreta resultat, inte bara lagstiftning.
Ja, det har dröjt länge – alltför länge kanske – men nu har de nått fram.
Uppklaringsprocenten för allmänna brott i Bulgarien kan jämföras med den i många befintliga EU-medlemsstater.
Brottsligheten ligger till exempel på en nivå som är lägre än i Tyskland, och uppklarandeprocenten är högre.
Vi borde erkänna att Bulgarien och Rumänien utsätts för en granskning utan motstycke.
Det finns fortfarande mycket att göra, och reformprocessen kommer att pågå i många år.
Kommissionen borde bereda sig på att ge rådet en tydlig signal: fatta beslut i juni om anslutning den 1 januari 2007; fatta beslut i december om de övervaknings- eller andra skyddsåtgärder som kan behövas mot bakgrund av de bulgariska myndigheternas ytterligare framsteg och i samarbete med dem.
Det viktiga när allt kommer omkring är att Bulgariens folk har förtroende för sin förvaltningsapparat och sitt rättssystem.
