# ID: svediakorp-gov467230
# author: Claude Turmes, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
I dag är en hågkomstens dag.
Vi får inte glömma bort de tusentals människor som har dött och som kommer att dö samt de hundratusentals människor som lider till följd av Tjernobylolyckan.
Trots att 20 år har förflutit är inte medborgare och beslutsfattare välinformerade när det gäller katastrofens omfattande följder.
I tidningen förra veckan hävdade kärnkraftslobbyn att endast 50 personer hade dött till följd av Tjernobyl.
Internationella atomenergiorganet i Wien talade om omkring 4 000 döda fram till början av förra veckan, och var tvungna att revidera denna siffra uppåt under påtryckning från nya oberoende studier; en av dessa var beställd av vår kollega Rebecca Harms.
Vilken politisk lärdom kan man dra av Tjernobyl?
För det första att vi behöver mer värdighet.
Tjernobyls offer har mött stora svårigheter när det gäller att få erkännande.
Offren förtjänar värdighet.
De ska inte ständigt behöva kämpa mot dem som försöker undertrycka eller förneka deras lidande.
För det andra behöver vi fullständig genomblickbarhet – – när det gäller olyckans faktiska konsekvenser.
Internationella atomenergiorganet, ett partiskt kärnkraftsvänligt FN-organ, borde inte längre tillåtas ingripa och undertrycka studier från Världshälsoorganisationen om den radioaktiva strålningens hälsopåverkan.
Vi måste därför avveckla avtalet från 1959 mellan Internationella atomenergiorganet och Världshälsoorganisationen i enlighet med artikel 12 i detta avtal.
Det samma gäller för Euratom – och jag tackar Paul Rübig i PPE-DE-gruppen, som i utskottet för industrifrågor, forskning och energi har tagit initiativet att ta upp frågan om att sätta stopp för Euratom.
Denna byrå får inte vara kärnkraftsvänlig och vara oberoende när det gäller relaterade hälsofrågor.
För det tredje behöver vi fullständig insyn i kärnkraftsindustrins planer.
I dagsläget producerar 450 kärnkraftsreaktorer 2,5 procent av världens energi och 6 procent av den europeiska efterfrågan på energi.
Om kärnenergi är svaret på försörjningstryggheten och klimatförändringen skulle denna procentandel behöva öka från 2,5 till 30, 40, 50 eller 60 procent av mixen.
Vi talar inte om en reaktor här och var.
Vi talar om omkring 4 000, 5 000, 6 000 eller 7 000 reaktorer.
Detta är vad kärnkraftsindustrin vill, eftersom vi inte har plutonium.
Detta innebär snabba bridreaktorer, anrikning och återbehandling.
Vill vi ta denna risk i en värld där olyckor i kärnkraftskedjan inte kan uteslutas, där al-Qaida och andra terroristgrupper ligger på lur, där spridning har avslöjats inom Irankrisen?
Samhället måste lära sig.
Samhället överlever bara om det lär sig historiens läxa.
Nu är det dags att fatta beslut.
