# ID: svediakorp-gov467173
# author: Bernd Posselt (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vi har vid upprepade tillfällen diskuterat Darfur, men inte under den senaste tiden, trots att situationen där har förvärrats på ett beklagligt och tragiskt sätt.
Enligt Jan Egeland, FN: s biträdande generalsekreterare med ansvar för Darfur, har över 200 000 människor fördrivits från sina hem och över 96 byar bränts ned under de få månaderna sedan årsskiftet – och allt detta över ett år efter att de internationella insatserna för att få slut på detta inleddes.
Detta visar hur otroligt svagt världssamfundet är när det gäller Darfur, och när FN: s biträdande generalsekreterare förhindrades att resa till krisområdet över huvud taget visar det att regimen i Khartoum på ett mycket flagrant sätt trotsar och ignorerar världssamfundet, och därigenom gör det till åtlöje.
Därför är det verkligen hög tid att vi upphör med våra återkommande svaga protester.
Vad som krävs är i stället att Förenta nationerna, Nato, USA, Europeiska unionen och Afrikanska unionen (AU) sätter sig vid förhandlingsbordet för att äntligen genomföra en samlad Darfurpolitik som är något mer än bara pappersresolutioner.
Vad som krävs är alltså ett långt mer omfattande ingripande än vi har sett hittills.
Det är naturligtvis framför alla andra AU som måste göra någonting, men vi kan inte själva stå som passiva åskådare när ett folkmord genomförs helt öppet, och så har Förenta staterna öppet beskrivit det, även om de inte har dragit de nödvändiga slutsatserna av detta.
Vad vi har att göra med här är helt enkelt ett folkmord.
Just nu håller vi sorgliga minneshögtider för att minnas hur folkmorden i Rwanda och Burundi började – och vi blundade också för dessa folkmord.
I dag säger alla att vi borde ha ingripit då.
Vi befinner oss i en liknande situation i dag.
Vi tittar bort, vi handlar inte och vi utnyttjar inte de medel vi har till vårt förfogande – även om de är svaga nog – utan i stället nöjer vi oss med muntliga protester.
Därigenom blir Darfur en skam, inte bara för den sudanesiska regimen utan också för de internationella institutionerna och EU-institutionerna.
Därför är jag mycket glad att vi här i parlamentet kommer tillbaka till denna fråga igen.
För att uttrycka det enkelt måste det stå fullständigt klart för oss att mer eller mindre normala förbindelser med Sudan kommer att vara möjliga endast om landet infriar sina löften och tillåter de internationella institutionerna att utföra sitt arbete där.
