# ID: svediakorp-gov466961
# author: Jacques Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,413
# sentences: 65
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Gorbach, mina damer och herrar!
Den debatt vi nu för gäller två frågor: trafiksäkerhet och säkerhetsåtgärder inom transportsektorn.
Jag vill upprepa det som Hubert Gorbach sa i sitt utmärkta inlägg och tacka honom för hans personliga engagemang i denna viktiga fråga om trafiksäkerheten.
Tack så mycket, herr Gorbach, för att ni tog upp detta stora problem med trafiksäkerhet som en viktig punkt i det österrikiska ordförandeskapets prioriteringar.
Liksom jag själv fick göra när jag efter fem år gjorde vår bedömning på grundval av det program som EU satte som mål 2002, måste vi konstatera att i de länder som i dag utgör Europeiska unionen omkom 50 000 människor på vägarna 2001.
Det gemensamma mål som föreslogs 2001 och som uppdaterades i dag är att siffran 25 000 dödsfall inte ska överskridas 2010.
25 000 liv ska räddas!
Hur långt har vi kommit med detta?
År 2005 registrerades 41 600 dödsfall.
Det motsvarar en minskning med 17,5 procent på fyra år.
Avsevärda framsteg har gjorts, särskilt i vissa medlemsstater, men det räcker inte.
Som ni sa, herr Gorbach, riskerar vi att antalet omkomna i unionen stiger till 32 500 till 2010 om vi inte ser till att ge ökad drivkraft åt trafiksäkerhetspolitiken.
Det krävs ökade ansträngningar, och skillnaderna mellan medlemsstaterna måste rättas till.
Det österrikiska ordförandeskapet har möjliggjort framsteg för oss med ett avtal om EU-körkort, och det vill jag än en gång uttrycka min tacksamhet för.
Jag vill påpeka att förutom detta körkort finns det körkort för mopeder och ett progressivt körkort för de tyngsta motorcyklarna.
Det skulle göra det möjligt för oss att minska antalet dödsolyckor där motorcyklar är inblandade, vilka ökar med alarmerande hastighet.
Förutom denna bedömning och förutom de framsteg som gjorts under detta ordförandeskap kommer kommissionen att 2006 lägga fram nya initiativ som ska inkluderas i den handlingsplan som jag kommer att föreslå i den reviderade vitboken.
För det första ett förslag till direktiv om hanteringen av trafiksäkerheten i det transeuropeiska nätet.
Det handlar inte om att vi ska förklara hur en väg ska göras säkrare, utan om att EU ska bekräfta, i var och en av medlemsstaterna, att stor uppmärksamhet ägnas åt säkerheten när en ny väg byggs, eller när en befintlig väg förbättras.
För det andra ett förslag till direktiv som möjliggör gränsöverskridande rättsliga åtgärder i de allvarligaste fallen av brott mot trafikföreskrifterna: fortkörning, rattonykterhet och körning utan säkerhetsbälte.
Det får inte vara så att den som allvarligt bryter mot lagen kan undvika bestraffning enbart genom att åka över gränsen.
Slutligen kommer vi, som ni sa, herr Gorbach, att åtgärda en brist i den nuvarande lagstiftningen när det gäller de speglar som ska visa döda vinkeln och som är anbringade på befintliga tunga fordon.
Vi strävar också efter att utveckla idén om ett tredje positionsljus att användas dagtid.
I vissa medlemsstater vill man redan ha möjlighet att begära denna extra utrustning för bilar.
Tillsammans med min kollega Günter Verheugen kommer vi nu att undersöka hur denna fråga ska behandlas och vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller rekommendationerna från CARS 21-gruppen, som har gjort upp en lista över en mängd säkerhetsutrustning som kan vara mycket fördelaktig för fordon på EU: s vägar.
Som sammanfattning av denna första punkt vill jag bekräfta att vi i fortsättningen kommer att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller trafiksäkerheten på årsbasis.
Hubert Gorbach nämnde också idén om en Europeisk trafiksäkerhetsdag och kampanjer för medvetandegörande.
Alla dessa evenemang måste genomföras på EU-nivå.
Jag kan bekräfta för parlamentet att vi arbetar tillsammans med ordförandeskapet i alla dessa frågor.
Om ni tillåter ska jag nu ta upp frågan om säkerheten för olika transportsätt, inklusive den svåra frågan om hur de ska finansieras.
Jag vet att denna fråga oroar Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Efter händelserna den 11 september 2001 föreslog kommissionen en ramförordning som skulle innehålla gemensamma bestämmelser för civil flygtrafiksäkerhet.
Parlamentets och rådets stöd var avgörande för att detta lagstiftningsförfarande skulle kunna slutföras med framgång.
Förordningen åtföljdes av en interinstitutionell förklaring, där våra tre institutioner återigen bekräftade sin beslutsamhet att förbättra kvaliteten på flygsäkerhetssystemen i gemenskapen.
Vidare föreföll det nödvändigt att förhindra varje snedvridning av den interna och externa konkurrensen.
Slutligen noterade de tre institutionerna kommissionens avsikt att låta undersöka hur finansieringen av säkerheten delas upp mellan offentliga myndigheter och operatörer.
Kommissionen lovade att förmedla resultaten till Europaparlamentet och rådet, inklusive de förslag som skulle komma fram i samband med denna undersökning.
En liknande ståndpunkt intogs när förordningen om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar antogs 2004.
I förordningen konstaterades att den dåvarande enhetliga tillämpningen av säkerhetsåtgärder gav upphov till viktiga frågor, som alltid hängde samman med finansieringen.
I det avseendet fick kommissionen också inleda en undersökning med målet att informera Europaparlamentet och undersöka alla förslag som kunde vara värda att läggas fram.
Kommissionen införde från och med 2004 ett inspektionssystem som i hög grad har bidragit till att förbättra flygsäkerheten.
Hittills har kommissionen utfört 69 inspektioner i samtliga medlemsstater.
Mot bakgrund av dessa inspektioner föreslog kommissionen i slutet av 2005 en ändring av förordning 2320 / 2002, vilken för närvarande granskas av utskottet för transport och turism, och som ni, herr Costa, är föredragande för.
Tillsammans med detta förslag till ändring lade kommission fram den första årsrapporten om genomförandet av den nuvarande förordningen, samt de viktigaste resultaten av inspektionerna.
Jag vill dessutom påpeka att den föreskrivande kommittén som inrättades i enlighet med ramförordningen från 2002 har arbetat hårt och gjort det möjligt att anta åtta genomförandeförordningar.
Kommissionen har också påbörjat två mycket viktiga undersökningar, som har bekräftat vikten av finansieringsfrågan.
När det gäller flygväsendet slutfördes undersökningen 2004.
Resultaten publicerades på kommissionens webbsida.
Undersökningen av finansieringen av sjösäkerheten kommer snart att avslutas, och ni kommer att få resultaten så snart de är tillgängliga.
När det gäller skyddsregler för den civila luftfarten visar undersökningen att kostnaderna för denna säkerhet inom unionen, som då bestod av 15 medlemsstater, varierade mellan 2,5 miljarder och 3,6 miljarder euro 2002.
Vi kan betrakta detta som ett högt belopp, samtidigt som vi framhäver att flygplats- och säkerhetsavgifterna tillsammans med skatterna utgjorde 1 – 2 procent av det genomsnittliga biljettpriset för transporter inom gemenskapen.
Undersökningen belyste också några skillnader i finansieringsmetoderna.
Det finns stora skillnader när det gäller statens roll.
Undersökningen visade också på en viss brist på insyn i fråga om försäkringsavgifter.
I det avseendet måste jag förklara för parlamentet att jag har beslutat att ordna ett möte mellan alla flygbolag, som kommer att hållas i morgon och i övermorgon.
Mötet kommer huvudsakligen att koncentreras på flygplatsavgifter, men det kommer säkert att avspegla säkerhetsproblemen och de därmed sammanhängande kostnaderna.
I fråga om sjösäkerheten bekräftar undersökningens preliminära resultat också att kostnaderna är avsevärda, även om utgifterna inom sjösektorn är ganska begränsade i förhållande till de totala kostnaderna.
EU har fler än 1 200 hamnar och omkring 3 700 hamnanläggningar, för vilka den genomsnittliga investeringen i säkerhetsåtgärder enligt rapporten uppgår till mer än 400 000 euro, där de löpande kostnaderna överskrider 200 000 euro om året.
När det gäller fartygens säkerhet var den genomsnittliga investeringen 100 000 euro, med löpande kostnader på omkring 25 000 euro per år.
Detta är fakta i samband med detta komplexa problem.
Jag inser att det är ett stort problem, men jag måste också medge att det nu är svårt att säkert säga att vi kan finna en lösning som kan tillämpas av samtliga.
Därför måste vi tillsammans fundera över dessa säkerhetsproblem och över det sätt som de ska finansieras på, och det gläder mig att höra era bidrag i frågan.
Detta är ett problem som uppenbarligen måste behandlas mycket noggrant i framtiden.
Herr talman, mina damer och herrar!
Detta var vad jag ville ha sagt, och jag vill tacka er och det österrikiska ordförandeskapet för att vi fått hålla denna debatt om trafiksäkerheten och säkerhetsproblemen.
