# ID: svediakorp-gov466923
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 760
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Europaparlamentet har ofta diskuterat Vitryssland – med all anledning, tyvärr.
Jag vill påminna er om att ni, direkt efter valet, hade en mycket seriös och mycket övertygande särskild debatt i frågan, som jag också hade äran att delta i.
Rådet har också, med nödvändighet, haft Vitryssland på dagordningen någon tid, eftersom landet ger stor anledning till oro.
Det som Vitrysslands folk nu tvingas gå igenom är tragiskt, och vi måste i dag uttrycka vår solidaritet med dem.
Jag vet att ni gör det, liksom rådet och naturligtvis kommissionen.
Jag vill också instämma med talmannen och varmt välkomna Aljaksandr Milinkevitj och uttrycka min glädje över att han är här under denna debatt.
Jag hoppas att han samlar ännu mer mod i och med det stöd som alla EU: s institutioner ger honom, hans anhängare och de tappra männen och kvinnorna i Vitryssland.
Jag vill påminna er om att Europeiska rådets ordförande, förbundskansler Schüssel, talade om Aljaksandr Milinkevitj i förmiddagens debatt och sa: ” vi är skyldiga honom allt tänkbart politiskt och ekonomiskt stöd varhelst det behövs ”.
Jag vill betona detta.
Redan före valet var rådet djupt oroat över situationen i Vitryssland och varnade tydligt regeringen, särskilt president Lukasjenko, för att trampa på de mänskliga rättigheterna samt för att inte respektera människors mötesrätt och mötesfrihet och deras demonstrationsrätt.
Rådet framhöll också att Europeiska unionen inte skulle acceptera att en minister obegripligt nog hotade att behandla demonstranter som terrorister.
Som vi vet, och som observatörerna från OSSE / ODIHR bekräftade, var valet inte demokratiskt.
Det är högst olyckligt, eftersom jag minns att några här uttryckte förhoppningen att valet skulle utgöra en vändpunkt.
Europeiska unionen som helhet och särskilt rådet kan nu huvudsakligen göra två saker: För det första måste vi göra tydligt att vi inte kommer att tolerera ett sådant uppträdande.
Därför måste vi vidta särskilda åtgärder mot dem som är ansvariga för de händelserna.
Rådet – nu också Europeiska rådet – har i princip beslutat att vidta vederbörliga åtgärder mot dem som är ansvariga för kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de demokratiska reglerna i Vitryssland.
Rådet förbereder nu ett beslut för att genomföra det.
Ett viseringsförbud kommer att utfärdas för ett antal människor, däribland presidenten själv, som Europeiska rådet också särskilt uttalade i den deklaration som bifogades slutsatserna.
Rådet ser också närmare på möjligheten till ytterligare åtgärder, men jag vet att ni håller med om att vi alltid måste se till att vidtagna åtgärder inte skadar befolkningen.
Vi vill inte vidta några åtgärder som skadar folket och inte de ansvariga.
Det andra som EU kan och måste göra – och som rådet också redan har diskuterat – är därför att vidta särskilda åtgärder för att hjälpa befolkningen.
Jag är säker på att kommissionsledamot Ferrero-Waldner kommer att göra ett detaljerat uttalande och räkna upp de särskilda åtgärder som kan vidtas.
Medlemsstaterna har också en skyldighet, och jag säger detta mycket tydligt till alla medlemsstater: när det gäller att ge unga människor möjlighet att studera i våra länder och när det gäller att hjälpa det civila samhället måste också vi medlemsstater, jämsides med Europeiska unionen – och kommissionen vidtar särskilda åtgärder härvidlag – vidta särskilda åtgärder.
Som förbundskansler Schüssel sa i förmiddags har en grupp stater, däribland Österrike, redan beslutat att inrätta särskilda stipendier för unga från Vitryssland, för att ge dem möjlighet att resa till våra länder och se hur demokratiska länder fungerar, för att lära och ta med sig budskapet hem att EU stöder dem och inte har glömt bort dem.
Budskapet om att vi inte har glömt bort folket, att vi vill hjälpa dem och att vi stöder dem är också helt nödvändigt.
Avslutningsvis vill jag säga att vi aldrig får tröttna på att kräva att regeringen friger dem som har fängslats.
Vi måste påminna dem om att allt som dessa människor har gjort är att utnyttja en av sina mänskliga rättigheter, nämligen rätten att demonstrera och fritt uttrycka sin åsikt.
Rådet kommer att fortsätta göra det.
Vi kommer inte att lämna Vitrysslands folk i sticket, och vi kommer inte att vila förrän – som Ursula Plassnik sa – våren kommer till det landet.
