# ID: svediakorp-gov466898
# author: Francis Wurtz, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 553
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru Ferrero-Waldner, herr Solana!
De som har god insikt i det israeliska samhället försäkrar oss om att majoriteten av landets befolkning efter valen nu är beslutna att godta, vare sig de gör det villigt eller inte, tanken på att ockupationen av de palestinska territorierna i alla avseenden är ett dödläge som måste brytas.
Den nye premiärministern följer tyvärr sin företrädares strategi, nämligen en ensidig separation på grundval av fullbordade faktum som hindrar skapandet av en livskraftig palestinsk stat å ena sidan, och förtrycket av det palestinska folket i ett försök att få dem att kapitulera å andra sidan.
Denna politik är oansvarig.
I går citerade den största israeliska dagstidningen FN i sin rubrik ” Gaza står inför en katastrof ”.
I Nablus på Västbanken får unga under 30 år inte längre lämna sin stad!
Kalandia, i hjärtat av det palestinska territoriet, har just förvandlats till en gränsterminal!
Östra Jerusalem är omringat!
Vad är då meningen med förslaget att förhandla med ledaren för den palestinska myndigheten som, kan jag tillägga, alla gör sitt bästa för att misskreditera, vilket var fallet under den våldskupp som nyligen genomfördes i Jeriko?
I detta sammanhang är det nästan rörande att se fredsinitiativ uppstå i de palestinska och de israeliska samhällena, såsom initiativet Soldater för fred, som kommer att inledas officiellt på måndag.
Detta initiativ omfattar före detta officerare från den israeliska armén som har förenat sig med tidigare stridande från Palestina, och som på grundval av sina respektive erfarenheter funnit den gemensamma övertygelsen att lösningen på regionens problem endast kan vara politisk och bygga på de relevanta FN-resolutionerna från 1967 och framåt.
Vi hyllar alla dessa mäns och kvinnors klarsynthet och mod.
Men vad förväntar de sig av EU?
Endast bistånd är inte tillräckligt: alla nationer behöver frihet precis lika mycket som de behöver bröd.
Faktum kvarstår att ett indraget bistånd, även om det bara sker delvis och på en tillfällig basis, skulle leda till att allt hopp om en rättvis fred skulle släckas under ännu en lång tid framöver, eftersom detta skulle leda till att de sista återstoderna av Palestinas sociala, administrativa och säkerhetsmässiga strukturer faller samman.
Vilken roll bör EU nu spela mer allmänt?
Javier Solana nämnde nyss Europeiska rådet i Venedig 1980, som är en bra referenspunkt.
Faktum är att det faktiskt har förflutit 25 år sedan ett annat avgörande ögonblick i Mellanösterns historia, när vi kunde axla vårt ansvar.
Vid den tidpunkten hade vi officiellt erkänt PLO och antagit principen ” två folk, två stater ”.
Enligt min åsikt kräver den nuvarande situationen ett fortsatt starkt agerande från EU: s sida.
Detta agerande måste syfta till att ge nya och tydliga referenspunkter som skapar framtidsutsikter som bygger på lag och ordning och på att återupprätta hoppet bland de fredsbevarande styrkorna i regionen.
Det var i den andan jag föreslog att vi skulle kunna få vår egen institution att agera som en katalysator: parlamentet skulle kunna besluta att hålla sin talmanskonferens i Östra Jerusalem i syfte att sända ett verkligt fredsbudskap till alla nyckelaktörer där.
