# ID: svediakorp-gov466893
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 922
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Javier Solana har redan tagit upp det mesta, men jag skulle ändå vilja tillfoga några få kommentarer, eftersom kommissionen står inför en mycket svår period av djupgående och snabb förändring i Mellanöstern.
Hur vi reagerar och vilka positioner parterna intar kommer att få en avgörande betydelse för utsikterna till en, som jag hoppas, fredlig lösning av den israeliska och palestinska konflikten.
Vi har gratulerat ställföreträdande premiärminister Olmert till Kadimas valseger.
Den kommer otvivelaktigt att medföra förändringar i Israels politik och vi avvaktar med intresse resultatet av koalitionens förhandlingar som äger rum just nu.
Det kommer att ta tid.
Låt mig betona att vi i Europeiska unionen är beredda att arbeta med nästa israeliska regering för att främja säkerhet och fred, men för både israeler och palestinier i lika grad.
Jag är övertygad om att majoriteten av befolkningen i båda länderna i grund och botten önskar en fredlig och hållbar lösning på konflikten.
När det gäller EU: s bilaterala relationer med Israel är det vår uppriktiga önskan att underbygga en stark och stabil relation mellan oss, något som återges i vårt associeringsavtal och i vår handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken.
Vi vill bevara de framsteg som redan har gjorts i genomförandet av handlingsplanen på områden som mänskliga rättigheter, minoritetsskydd, forskning och utveckling samt ekonomisk integration.
Det har förekommit många spekulationer om vilka följder valet skulle få för fredsprocessen, precis som Javier Solana just har försökt ge en bild av.
Man kan frestas att tro att valresultatet i det stora hela bekräftade ställföreträdande premiärminister Olmerts uttalade avsikt att fullfölja uppförandet av permanenta gränser för Israel fram till 2010, efter ytterligare tillbakadragande från den ockuperade Västbanken.
Frågan för oss är hur det ska göras.
Vi anser på det bestämdaste att Israels rättmätiga säkerhetsintressen inte kan uppfyllas – och jag skulle vilja upprepa detta igen på kommissionens vägnar – genom ensidiga handlingar eller beslut som genomförs med våld.
Endast en förhandlingslösning är hållbar.
Europeiska unionen stödjer endast förändringar av 1967 års gränser som har avtalats i samförstånd mellan parterna.
Vi stödjer en tvåstatslösning som leder till en slutgiltig och allsidig lösning av konflikten där Israel och en palestinsk stat existerar sida vid sida inom säkra och ömsesidigt erkända gränser.
Jag anser att det är viktigt att påpeka om och om igen att vi inför våra israeliska partner tydligt måste visa vikten av att avstå från alla handlingar som kan skada de avslutande förhandlingarna.
Kommissionen förväntar sig att nästa israeliska regering på nytt bekräftar sitt åtagande om en förhandlingslösning genom ett fullständigt genomförande av kvartettens färdplan, och genom att detta visas i handling såväl som i ord.
Men som alltid måste vi arbeta med båda sidor.
På samma sätt som vi måste vara tydliga gentemot den nya israeliska regeringen måste vi även vara orubbliga gentemot den nya palestinska regeringen.
Det går inte att kompromissa om kvartettens principer – Javier Solana har just redogjort för dem, vi har nämnt dem i rådets uttalande och vi har även nämnt dem i kvartetten.
Vi förväntar oss att den nya palestinska regeringen – som installerades förra veckan – följer principerna om icke-våld, erkännande av Israel och godkännande av tidigare avtal och förpliktelser, inklusive färdplanen som förpliktar den palestinska myndigheten till grundläggande principer om fred, demokrati, respekt för lag och ordning och mänskliga rättigheter.
Vi har givetvis fått många reaktioner, varav en del går längre än så, men vi har även sett några mycket små tecken på möjliga lösningar, möjliga förändringar.
Vi är fullt medvetna om palestiniernas enorma ekonomiska och humanitära behov – och vi vill verkligen inte lämna dem i sticket – och om behovet av att bryta den onda cirkeln av fattigdom och extremism.
Därför har kommissionen redan anslagit över 120 miljoner euro som ska hjälpa till att täcka palestiniernas grundläggande behov och stabilisera statsfinanserna för den övergångsregering som nyligen har frånträtt sin tjänst.
Därför har vi för avsikt att fortsätta att tillhandahålla humanitärt bistånd och stöd till grundläggande mänskliga behov.
Men, och detta måste jag upprepa eftersom det är en grundförutsättning för alla åtgärder, om den nya regeringen inte följer kvartettens villkor kan saker och ting inte fortsätta som förut.
Om inte förhållandena ändras kommer det oundvikligen att påverka stödet till den palestinska regeringen, något som kommissionen nu granskar i enlighet med kvartettens uttalande.
I detta avseende håller vi just på att förbereda nästa rådsmöte där vi ska försöka finna olika tillvägagångssätt.
Vi kommer inte att finna fullständiga lösningar, men vi kommer att försöka förflytta oss i rätt riktning.
Det åligger alltså den palestinska sidan att vidta åtgärder och den nya israeliska regeringen att agera ansvarsfullt i fullgörandet av sina skyldigheter.
Jag tror fullt och fast på att båda sidor, i synnerhet befolkningen, är trötta på konflikten och är i desperat behov av fred, men det är upp till deras ledare att visa ansvar och statsmannaskap när vi går vidare.
Det är deras uppgift, och endast deras, att sätta stopp för det våld och den förtvivlan som har fördärvat livet för så många generationer.
Vi står redo att arbeta både i de europeiska institutionerna och i det internationella samfundet för att göra detta möjligt, även under dessa mycket svåra omständigheter.
