# ID: svediakorp-gov466815
# author: Hannes Swoboda (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag ska försöka hålla mig till fakta.
Ett faktum är att det visst har gjorts vissa framsteg på den energipolitiska fronten, åtminstone vad det senaste rådsmötet anbelangar, men nu är det genomförandet vi måste bry oss om, herr ordförande.
Det jag skulle vilja se är många fler tankegångar kring förverkligande och infrastruktur.
Poul Rasmussen och hans initiativ har redan nämnts.
I måndags antog vi direktiven om transeuropeiska energinät och nu måste vi få fram pengar till dem.
Eftersom det finns för lite för det ändamålet i EU: s budget måste vi hitta nationella budgetar som kan bidra med sin del.
Ni sa att vi alla sitter i samma båt och att alla måste ro.
Jag tycker inte att alla verkar sitta vid årorna än, men jag hoppas att det kommer att bli så.
När det gäller de utrikespolitiska inslagen – och detta vill jag säga till kommissionen – har vi ställt detta krav ända sedan kommissionen utsågs, ända sedan den tillträdde.
Det tar tid, men det är på gång, och jag hoppas att vi kommer att få några uttalanden under det här halvåret.
Rådets ordförande gör rätt i att säga att vår kärnkraftspolitik är en fråga för nationalstaterna.
Jag stöder naturligtvis den österrikiska linjen.
Frågorna om säkerhet och spridning, tillsammans med den comeback som kärnkraften håller på att göra, kommer att bli centrala och det är där jag skulle vilja se att det görs mer.
Vetenskap och forskning: den lista som åtföljer rådets slutsatser är egentligen sorglig.
Två länder – Sverige och Finland – ligger väldigt långt före, och det är tack vare dem som vi nådde 3-procentsnivån.
Inte heller i Österrike har vi kommit så långt att vi har nått 3 procent.
Också i det avseendet måste vi alla hjälpa till vid årorna, särskilt de av oss som har högre inkomster och större ekonomisk slagkraft, som måste ro med kraftigare tag så att vi når de 3 procent som vi har siktat på.
Min sista kommentar har att göra med tjänstedirektivet.
Jag är tacksam för ert stöd.
Detta kommer att bli ett grundläggande element i det sociala EU, under förutsättning att vi kan få igenom det i parlamentet och att ni kan få igenom det i rådet.
Detta är helt avgörande.
Fastän ni talade om arbetsgivarna nämnde ni inte arbetsgivarna i den kooperativa sektorn – som i sig är av central betydelse – eller närmare bestämt de organisationer som företräder arbetsgivarna och som har gjort mycket för att få till stånd det sociala EU.
