# ID: svediakorp-gov466778
# author: Jens-Peter Bonde, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 550
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag har riktigt goda nyheter: kommissionens ordförande José Manuel Barroso och kommissionens vice ordförande Günter Verheugen har lovat att dra tillbaka de tre formella underrättelserna om fluorerade gaser.
Kommissionen kommer därför att medverka i den kompromiss som har nåtts mellan rådet och parlamentet under förlikningsförfarandet.
Detta åtagande är särskilt glädjande eftersom kommissionen har antagit en förklaring där den förbehåller sig rätten att förklara Österrikes och Danmarks förbud mot fluorerade gaser olagliga.
Denna förklaring var en provokation som vi nu kan lägga åt sidan.
Jag vill tacka José Manuel Barroso och Günter Verheugen för deras personliga stöd i denna fråga, och jag vill också tacka Europeiska rådets ordförande Wolfgang Schüssel, som har gett sitt personliga stöd i en fråga som ursprungligen övergavs av ministerrådet när Österrike tog över ordförandeskapet.
Det finns faktiskt också skäl att tacka oss själva här i kammaren eftersom vi röstade för det mycket omdiskuterade ändringsförslag 45, vilket möjliggjorde segern.
Vi vill med hjälp av ändringsförslag göra beslutet om fluorerade gaser till en minimiregel där länder ges möjlighet att gå längre när det gäller att skydda vårt gemensamma klimat.
Det krävs 367 röster om vi folkvalda ska kunna ha något verkligt inflytande, och vi fick 370.
Därför står vi i stor tacksamhetsskuld till ordföranden för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Karl-Heinz Florenz, och till föredraganden Avril Doyle för att de intog en fast hållning i sitt stöd för minimiregler trots att de utsattes för stora påtryckningar, även från den egna gruppen.
Jag vill också särskilt tacka dem som är ansvariga för att nu skapa ett tydligt prejudikat för att vi kan införa minimiregler, även när den rättsliga grunden är den inre marknadens bestämmelser.
Vi får fler möjligheter att ta hänsyn till säkerhet, hälsa, miljö, arbetsmiljö, konsumentskydd och djurens välbefinnande, och vi rör oss ett steg bort från likriktning och så kallad total harmonisering.
Jag hoppas att detta inte kommer att bli en isolerad företeelse utan tvärtom en fråga som kommer att inleda en ny inriktning för det europeiska samarbetet.
Medborgarna kommer att tacka oss om vi med hjälp av majoritetsbeslut kan trygga en gemensam skyddsnivå och samtidigt ge länder tillåtelse att verka som förebilder.
På detta sätt kommer alla att uppleva att vi har gjort framsteg.
Danskarna och österrikarna kommer att ställa sig helt oförstående om kommissionen gör sina ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna till en politisk prioritet och samtidigt straffar Danmark och Österrike för att de anstränger sig extra mycket.
Günter Verheugen, Stavros Dimas och José Manuel Barroso kommer också att ställa sig oförstående.
Eurokraterna i kommissionens tjänsteavdelningar har nu förhoppningsvis satts på plats.
Vi folkvalda har åstadkommit en förändring, och vi kan vara stolta över våra gemensamma ansträngningar.
Nästa uppgift måste naturligtvis bli att övertyga alla länder om att det finns tekniska alternativ, så att vi kan få ett gemensamt EU-förbud mot fluorerade gaser, helst före 2012 när Kyotoavtalet ska förnyas i en anda av hänsynstagande gentemot kommande generationer.
Jag hoppas att José Manuel Barroso och Günter Verheugen kommer att stå fast mot dem som försöker dra ned dem i smutsen.
