# ID: svediakorp-gov466777
# author: Jonas Sjöstedt, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 461
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vår grupp röstade inte för denna kompromiss i förlikningskommittén, och vi kommer inte att rösta för den i plenum i morgon.
Vi är inte nöjda med innehållet och vi är absolut inte nöjda med den rättsliga grunden.
Detta är inte någon kritik mot föredraganden.
Vi anser att Avril Doyle har gjort det bästa möjliga i en svår situation och försökt gå så långt som bara var möjligt i att hävda rätten att behålla och introducera bättre miljökrav, men med tanke på den mycket svaga position som hon fick med sig ifrån andra behandlingen i parlamentet så var det inte möjligt att nå det enda rimliga, dvs. att ta miljöartikel 175 som enda rättsliga grund.
För oss är det enda acceptabla: att miljölagstiftning får vara miljölagstiftning.
Vi ser två problem med denna kompromiss.
Det första problemet är att vi anser att man i olika delar av den kunde ha gått längre; det kan gå snabbare att avskaffa dessa mycket farliga växthusgaser.
Men det allvarligaste av allt är att man nu aktivt riskerar att hindra länder som vill skärpa sin nationella lagstiftning på detta område.
Det bryter mot andan i Kyotoprotokollet och kommer att kunna vara ett hinder för länder som vill bekämpa klimatförändringarna, och som vi alla vet är klimatförändringarna det allvarligaste miljöhot som vi står inför.
När det gäller Danmark och Österrike får de en garanti fram till år 2012, sedan är garantin slut, sedan vet vi inte vad som kommer att hända, då återkommer risken att de aktivt tvingas att sänka den lagstiftning de redan har.
När det gäller andra länder så är det faktiskt reformstopp om inte kommissionen beslutar annorlunda.
Det är helt oacceptabelt att det är på det sättet.
Detta innebär också att länder inom EU kommer att ha svårt att ta fram ny teknik – precis det som man säger i detta dokument att man skall göra – för att gå före och förbjuda farliga gaser och tvinga fram alternativ som ny teknik kan ta fram.
Rådet och kommissionen hindrar här att man tar fram med ny teknik.
Vi brukar i våra debatter vara överens om allvaret i klimatfrågorna och vi brukar vara överens när vi ser forskarrapporterna som säger att situationen är allvarligare än vi trodde för några år sedan.
Då kommer detta uttalande från kommissionen som visar att de ingenting har lärt av klimatfrågorna.
Vad ni säger är att marknad fortfarande är viktigare än miljö.
Företagens rätt att sälja farliga gaser är viktigare än politikens möjligheter att bekämpa växthuseffekten och klimatförändringarna.
Det är anmärkningsvärt att man år 2006 kan säga någonting sådant.
