# ID: svediakorp-gov466755
# author: Christa Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 738
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Precis som kommissionsledamoten redan har påpekat behövde vissa aspekter av detta 20 år gamla avtal förbättras.
Även om ett nytt beslut lades fram 1999 förbisågs det i detta beslut att vi några år senare skulle få sällskap av tio nya medlemsstater – kanske ännu fler – och alltså måste dessa nya medlemsstater tas med i beräkningen.
Alltså har vi nu ett partnerskapssystem.
Det förslag som då lades fram för oss var otillfredsställande.
År 2004 upprättade vi ett nytt förslag, men ett förkortat sådant, eftersom det brådskade om vi inte skulle förhindra processen för 2009 och 2010 års kulturhuvudstäder, och därför accepterade vi förslagets brister.
Kommissionen höll dock sitt löfte och lade mycket riktigt fram ett nytt utkast ett halvår senare.
Vår första angelägenhet är att omdefiniera juryns roll.
Vi har haft problem med den förut, och därför måste vi se till att den fungerar bättre i framtiden.
I detta nya utkast blir juryn mer demokratisk.
Det innebär att medlemsstaterna och kandidatländerna är företrädda i urvalsjuryn vid det preliminära urvalet och kan bidra på detta sätt: det är inte bara de i Bryssel som får säga sitt, vilket är mycket viktigt.
I den andra fasen finns en nämnd för övervakning och rådgivning som följer processen noggrant, men som också har en stödjande roll och som inte bara letar brister.
Detta är mycket viktigt eftersom städerna mycket ofta upplever att de står ensamma i sina förberedelser och inte vet exakt hur de ska handskas med alla regler.
Konkurrens var en annan viktig fråga; vi vill stärka inslaget av konkurrens.
Under förberedelseperioden måste medlemsstaterna tänka på att det viktiga är ny kulturell verksamhet och att allmänheten och de enskilda regionerna också måste engageras.
Även om jag betonar konkurrensfrågan vill jag också påpeka att det utan tvivel finns några mindre länder som inte har möjlighet att genomföra stora tävlingar.
I sådana fall bör man tillåta att en enda stad kandiderar, men den måste uppfylla alla utmaningar och krav som ställs för att kunna utses till Europeisk kulturhuvudstad.
Ett viktigt kriterium och en punkt att diskutera är den europeiska dimensionen.
Vi kräver att städerna ska skapa mervärde för EU, och frågan är: vad är mervärdet för EU?
Hur avspeglar städerna detta?
Hur kan vi förklara för städerna exakt vilken uppgift de har?
Kommissionen har inte lyckats ge någon absolut definition, vilket jag kan förstå, eftersom det är mycket svårt.
Kommissionen har lovat att visa en mall för bästa metoder på en webbplats.
Denna webbplats är ett mycket viktigt verktyg för att ge vägledning och dela med sig av frågeställningar och erfarenheter, något som är mycket viktigt för kandidatstäderna.
Jag uppmanar kommissionsledamoten att se till att denna rådgivning och webbplats verkligen finns på plats när detta projekt sätter i gång.
En tillfredsställande aspekt är finansieringen – inte när det gäller beloppet, eftersom vi kommer att få ett annat problem i det avseendet.
Genom den nya budgetplanen kommer det belopp som har anslagits för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad troligen också att minskas, något vi beklagar mycket.
Om jag som exempel tar staden Linz, som nu har en investeringsvolym på 60 miljoner euro, men bara 0,86 procent av dessa investeringar kommer från EU, undrar jag verkligen varför bördorna är så stora.
Det är klart, man kan säga att det handlar om image: det hjälper regionen, det hjälper staden, vi investerar i framtiden, vi investerar i hållbarhet – detta är ytterligare en viktig aspekt.
När vi nu talar om finanser: det är tillfredsställande att detta pris nu kommer att delas ut tre månader i förväg.
Det kommer utan tvekan att hjälpa städerna, eftersom det största problemet hittills har varit att städerna har fått bekymra sig om pengarna efter själva evenemanget, när allt har avslutats.
Jag hoppas och önskar att detta kommer att ske också i praktiken och att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad verkligen står inför en mycket demokratisk framtid.
Jag hoppas att hållbarhet, gott rykte och den extra drivkraft som ges till konsten och den europeiska kulturen i allmänhet kommer till uttryck i detta betänkande och i de aktiviteter och den tillämpning som följer.
