# ID: svediakorp-gov466744
# author: Tomáš Zatloukal (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Allmänhetens avstånd till EU: s institutioner och organ, bristen på identifiering med EU: s integrationsprocess och även oförmågan att få allmänheten att delta i diskussionerna om de kommande utvidgningarna utgör ett allvarligt problem för EU som helhet.
Detta blev som mest uppenbart i de franska och nederländska folkomröstningarna om ratificering av EU: s konstitution.
Men även i andra länder, också i dem som anslöt sig i maj 2004, finns det negativa yttringar av bristen på information.
Det positiva är att allmänheten vill ha mer information och att de är intresserade av rationella och förnuftiga åtgärder.
Programmet ” Medborgare för Europa ”, som vi diskuterar i dag, är ett verktyg som har potential att uppfylla detta behov.
Några av de åtgärder som beskrivs i programmet har redan visat sig vara värdefulla, och de används intensivt.
Ett positivt exempel är vänortsprogrammet där alla orter kan delta oavsett storlek.
Programmet är särskilt tillgängligt för små samhällen eftersom det är mycket lätt att få stöd, och det finns inga onödiga byråkratiska hinder.
Den lägsta stödnivån för att till exempel finansiera möten mellan medlemmar i partnerskapssamhällen har satts mycket lågt, så om det finns behov är det inte svårt att få finansiellt stöd.
Vänortsverksamheten och medborgarnas samarbete för att lösa EU-frågor eller stödja frivilligorganisationer kan förstärka de gemensamma europeiska värderingarna samtidigt som den nationella och kulturella mångfalden respekteras.
Medlemsstaterna måste komplettera dessa åtgärder med åtgärder inom kultur- och utbildningsområdena.
Kampen mot rasism och främlingsfientlighet samt stödet för det mångkulturella och flerspråkiga samhället måste prioriteras och erkännas som ett gemensamt intresse.
Avslutningsvis vill jag uttrycka min uppskattning för föredragandens arbete och för samarbetsviljan i utskottet för kultur och utbildning.
