# ID: svediakorp-gov466734
# author: Nikolaos Sifunakis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
EU-medborgarnas låga deltagande i valen till Europaparlamentet och avvisandet av konstitutionsfördraget i två länder kan vara toppen på ett isberg av något som emellanåt är ett vanskligt förhållande mellan EU-medborgarna och Europeiska unionen.
Därför behöver vi ett program som kan motivera EU-medborgarna i fråga om de svaga punkterna, det vill säga få dem att delta mer aktivt i gemensamma satsningar för att åstadkomma ömsesidig förståelse mellan medborgarna och mellan de olika kulturella och historiska varianterna av EU: s identitet.
När det gäller programmet ” Medborgare för Europa ” har min vän Hannu Takkula i sitt betänkande, som han arbetat mycket hårt med, föreslagit att programmets titel ska ändras från ” Medborgare för Europa ” till ” Ett Europa för medborgarna ” och därmed fylla ett tomrum i programmet som kommer att föra samman de nuvarande gemenskapsprogrammen, till exempel programmen ” Livslångt lärande ” eller ” Aktiv ungdom ” som främst riktar sig till unga människor.
Men EU: s historia omfattar också två svåra perioder under 1900-talet som också ingår i vårt gemensamma minne och vår gemensamma historia.
Minnet av de offer som utrotades och fördrevs och fängslades av enväldiga regimer måste hållas levande.
Vi kan inte och får inte glömma de tragiska ögonblick som vår kontinent genomlevde för 60 år sedan i nazisternas koncentrations- och förintelseläger; vi får naturligtvis inte heller glömma bort de förbrytelser som begicks under stalinismen.
Men vi får inte hålla selektiva minnen levande.
Vi kan inte hedra minnet av offren för nazismen och stalinismen och samtidigt glömma bort fascismen och diktaturerna i södra Europa.
I år firar vi 20-årsdagen av Spaniens och Portugals inträde i Europeiska gemenskapen, två länder där fascismen under 40 års tid lämnat tragiska minnen efter sig.
Vi firar också i år 25-årsdagen av Greklands inträde i Europeiska gemenskapen.
Från 1946 till 1974 drevs koncentrationsläger i Grekland där tusentals medborgare förintades på grund av sina politiska åsikter.
Ett stort antal människor miste livet till följd av umbäranden och tortyr och fick sin grav på öarna Yiaros, som romarna använde som förvisningsort, och Makronisi, där de plågades tillsammans med tusentals andra medborgare som förvisades till dessa öar under den tiden.
Den gemensamma faktor som förenar staterna i södra Europa är att demokratin i dessa länder i stor utsträckning stabiliserades tack vare anslutningen till Europeiska gemenskapen.
Programmet ” Medborgare för Europa ” som vi diskuterar i dag kommer därför att få ett konkret och övergripande värde.
Därför måste de ändringsförslag som min vän Giusto Catania och andra tidigare har hänvisat till också antas, eftersom de kompletterar detta ytterst omfattande och mycket viktiga betänkande av vår vän Hannu Takkula.
