# ID: svediakorp-gov466721
# author: Neena Gill (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Låt mig först tacka föredraganden för hans betänkande.
Detta är ett nyckelprogram, om det så kallas medborgare för Europa eller Europa för medborgarna.
Förra gången som vi ställde denna fråga 1992 sa hälften av de EU-medborgare som utfrågades att de aldrig känt sig som européer.
Jag antar att denna siffra har minskat med tiden, men inte så dramatiskt som vi skulle vilja.
Men oavsett om vi känner oss som européer inte är vi europeiska medborgare, och vi delar de rättigheter och privilegier som detta medborgarskap medför.
Detta program borde göra människor medvetna om och stolta över sitt EU-medborgarskap.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att vi redan har investerat i liknande program som syftat till att engagera medborgarna.
Problemet har varit att kommissionens strategi på detta område har varit ett förvirrat lappverk.
Jag skulle därför vilja fråga kommissionen: kan den garantera att detta program inte blir ytterligare ett i raden?
Kommer det verkligen att göra någon skillnad?
Kommer det att kopplas till andra åtgärder i en sammanhängande, övergripande strategi?
Jag hoppas verkligen det, men jag skulle vilja att kommissionen förklarar hur.
När man som jag talar för budgetutskottet oroar man sig för att ambitionerna inte backas upp av anslag.
Vi väcker således ännu en gång förväntningar bara för att slänga bort dem.
Jag har förståelse för alla de ledamöter som ville ta upp sin favoritfråga inom programmets räckvidd, men jag befarar att dess finansiering är långt ifrån adekvat, och vi måste se över vissa av de ändringsförslag som lagts fram mycket noga.
Jag skulle vilja gratulera föredraganden för att ha ägnat särskild uppmärksamhet åt organisationer på lokal nivå i civilsamhället, inbegripet organisationer för funktionshindrade.
Jag beklagar dock att vi inte i tillräcklig grad har drivit på kommissionen för att göra mer för att nå de mest missgynnade befolkningsgrupperna.
Avslutningsvis önskar jag detta program all framgång och hoppas att frågorna om övervakning och utvärdering, som budgetutskottet har lagt fram, tas upp.
