# ID: svediakorp-gov466660
# author: Charlie McCreevy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 458
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Talmannen har påpekat att jag svarar på denna fråga på min kollega Neelie Kroes vägnar.
Kommissionen har betydande befogenheter för att se till att medlemsstater respekterar reglerna för den inre marknaden till fullo och inte skapar hinder för gränsöverskridande koncentrationer.
Om en medlemsstat bryter mot reglerna för den inre marknaden kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget.
Detta förfarande kan ta en del tid, eftersom kommissionen vid två skilda tillfällen måste ge medlemsstaten möjlighet att uttrycka sin åsikt innan den vidtar åtgärder inför EG-domstolen, som därefter ska fatta det slutliga beslutet om den påstådda överträdelsen.
I sådana fall där det är berättigat av omständigheterna i fallet kan kommissionen agera snabbare genom att ge medlemsstaten mycket korta tidsfrister under det administrativa förfarandet och be domstolen att bevilja tillfälliga åtgärder.
Men också i detta fall måste kommissionen ta hänsyn till medlemsstaternas kommentarer, inbegripet sent genmäle, eftersom det är fastställd rättspraxis att ett korrekt genomförande av deras administrativa förfarande utgör en grundläggande garanti enligt EG-fördraget, inte bara för att skydda den berörda medlemsstatens rättigheter utan också för att säkerställa att ett eventuellt tvistlösningsförfarande får inledas först om det föreligger en tydligt definierad dispyt.
Dessutom har kommissionen särskild befogenhet att fatta beslut enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 139 / 2004, känd som koncentrationsförordningen, i fall där en medlemsstat ingriper när det gäller koncentrationer med en gemenskapsdimension.
I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen exklusiv befogenhet att bedöma koncentrationer med en gemenskapsdimension.
Medlemsstaterna kan enbart vidta åtgärder som skulle kunna förbjuda eller skada sådan verksamhet rättsligt och i praktiken om, för det första, åtgärderna i fråga skyddar andra intressen än de som beaktas i koncentrationsförordningen, och för det andra, om dessa åtgärder är nödvändiga och proportionerliga för att skydda intressen som är förenliga med gemenskapsrätten.
Allmän säkerhet, mediernas mångfald och aktsamhetsregler anses vara intressen som är förenliga med gemenskapsrätten.
De åtgärder som vidtas till följd av dessa intressen måste hur som helst vara nödvändiga och proportionerliga, och kommissionen har rätt att begära uppgifter om de avsedda åtgärderna av de nationella myndigheterna för att kontrollera detta.
Övriga intressen måste meddelas kommissionen före antagandet av dessa åtgärder.
Kommissionen måste då, inom 25 arbetsdagar, avgöra huruvida de nationella åtgärderna rättfärdigar skyddet av ett intresse som är förenligt med gemenskapsrätten.
Kommissionen anser att de ovan nämnda bestämmelserna gör det möjligt att på lämpligt sätt agera mot alla olagliga protektionistiska åtgärder som medlemsstater antar.
Kommissionen är för övrigt fast besluten att utnyttja alla de befogenheter som står till dess förfogande för att säkerställa fullständig efterlevnad av gemenskapsrätten.
