# ID: svediakorp-gov466636
# author: Alyn Smith (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag vill gratulera alla våra föredragande för att ha åtagit sig denna gigantiska ansträngning i dag, och jag ska kort inrikta mig på två punkter: insyn i rådet och Bert Doorns betänkande om subsidiaritetsprincipen.
Som vi hörde i går är bristen på insyn i rådet fortfarande ” elefanten i rummet ”; det förblir orsaken till så mycket missnöje när det gäller EU: s lagstiftning i allmänhet.
Nog kan väl rådet vidta fler åtgärder som leder till meningsfulla offentliga sammanträden.
För tillfället är det bara Havanna och Pyongyang som arbetar på detta ogenomskinliga vis.
Vi borde kunna prestera bättre än så på 2000-talet.
För att uttrycka det mer konkret, om jag övergår till subsidiaritetsprincipen och särskilt punkterna 25 – 29 i Bert Doorns betänkande, tar jag mitt eget land, Skottland, som exempel på ett missat tillfälle som denna subsidiaritetsprincip för närvarande står för.
Skottland tillhör för närvarande en medlemsstat som inte är känd för sitt entusiastiska EU-engagemang, men ändå skulle vårt parlament i Edinburgh utgöra en entusiastisk partner när det gäller bättre lagstiftning inom EU.
Vårt parlament har fullt ansvar för hälsovård, miljö, rättsliga frågor, utbildning, fiske, jordbruk och många andra områden; ändå stannar EU: s syn på subsidiaritetsprincipen alltför ofta på medlemsstatsnivå, när den mer relevanta partnern i själva verket kan finnas på en mycket mer lokal nivå.
Jag skulle vilja ansluta mig till Bert Doorns alla rekommendationer om konsekvensbedömningar, även om jag upprepar Diana Wallis ’ kommentarer om politiskt engagemang och betonar att sådant engagemang måste vara så lokalt som möjligt.
Först då kanske vi ser att subsidiaritetsprincipen börjar fungera för att förbättra EU: s lagstiftning i framtiden.
