# ID: svediakorp-gov466628
# author: Erik Meijer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Det är ytterst beklagligt att det bara verkar finnas ett ledmotiv som löper genom diskussionerna om subsidiaritetsprincipen och bättre lagstiftning, nämligen ökad ekonomisk tillväxt och mer konkurrens tack vare mindre regler och regleringar.
Detta ger upphov till föreställningen att det särskilt inom lagstiftningen borde ägnas mer uppmärksamhet åt subsidiaritetsprincipen på områden som socialt skydd, miljö- och konsumentskydd.
Allt detta passar in i nyliberala tankegångar som att färre regler och bestämmelser per definition är bra.
Men verkligheten lär oss att det just är dessa EU-regler om den prisade inre marknaden som gör livet svårt för EU-medborgare.
Till exempel är det enligt dessa regler som det krävs att en liten kommun i norra Nederländerna ska be om tillstånd från Europeiska kommissionen innan den kan installera ett nät med glasfiberkabel för sina egna medborgare, eller som kommunalt stöd till staden Amsterdams lokala zoo anses vara snedvridning av konkurrens.
Inte undra på att invånarna i Nederländerna efter att ha tappat allt förtroende för en vidare utvidgning av Bryssels makt och för förslaget till konstitutionen, där denna process får bifall och stöd, med överväldigande majoritet sedan förpassade detta dokument till papperskorgen.
Verkligheten är den att subsidiaritetsprincipen sedan länge har varit ett begrepp utan innehåll.
EU-institutioner, med parlamentet i spetsen, ifrågasätter sällan, om ens någonsin, huruvida EU: s ingripande på ett visst område verkligen utgör ett positivt bidrag för människors och miljöns bästa.
Tvärtom fortsätter en stadig ström av EU: s regler och regleringar att underminera nationella och regionala regeringars bestämmanderätt.
Ett exempel som jag vill ge på det är EU: s tjänstedirektiv som även i sin reviderade form allvarligt kommer att undergräva kommunala myndigheters självständighet på området tillstånd och lokalt tillhandahållande av tjänster.
Kort sagt, medan en diskussion om kvaliteten och subsidiaritetsprincipen i EU: s lagstiftning måste välkomnas är det fullständigt naivt att anta att vi genom att slopa några få regler eller genomföra konsekvensbedömningar kan lösa de grundläggande problemen med ingripanden från Bryssel.
För att detta ska ske måste reglerna för den inre marknaden först och främst ses över fullständigt.
