# ID: svediakorp-gov466537
# author: Laima Liucija Andrikienė, (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Vi vet alla mycket väl att fri rörlighet för arbetstagare är en av de fyra grundläggande friheterna som hela idén med Europeiska gemenskapen bygger på.
Men vi vet också att denna frihet endast gäller och är fullt etablerad för medborgare i de femton gamla medlemsstaterna medan medborgare från de åtta nya medlemsstaterna, som blev medlemmar först den 1 maj 2004, omfattas av bestämmelserna för övergångsperioden, och denna övergångsperiod kan pågå så länge som sju år enligt formeln 2 + 3 + 2 år.
Som om inte detta vore nog har i vissa fall medborgare från tredjeland som varit långvarigt bosatta i ett medlemsland rättigheter som ger dem en mer privilegierad ställning än medborgare från de åtta nya medlemsstaterna, när det gäller att leva och komma in på arbetsmarknaden i femton av EU: s medlemsstater, och allt detta enligt vissa EU-direktiv.
Det innebär att genom att visa solidaritet med arbetstagare från tredjeland diskriminerar vi arbetstagare från de nya medlemsstaterna.
När den första övergångsperioden slutar den 30 april har vi ett utmärkt tillfälle att utvärdera konsekvenserna och effekterna på ekonomin i både de femton tidigare medlemsstaterna och de åtta nya medlemsstaterna och fatta lämpliga beslut.
Vi saknar visserligen statistiska uppgifter om invandring i hjärtat av gemenskapen.
Det är svårt att dra objektiva slutsatser, men i dag är det redan uppenbart att invandring från tredjeland i stor utsträckning överstiger strömmen av invandring i hjärtat av EU, det vill säga i de femton tidigare medlemsstaterna och hela det utvidgade EU.
Det är också uppenbart att de länder som öppnade sin arbetsmarknad för medborgare från de nya länderna verkligen har haft nytta av det eftersom övergångsperioderna uppmuntrar olagligt arbete, orättvisa arbetsvillkor, diskriminering och utnyttjande av migrerande arbetstagare.
Jag är övertygad om att Europaparlamentet måste uppmuntra medlemsstaterna att överge bestämmelserna i den övergångsperiod som för närvarande gäller eftersom det finns mer än tillräckliga skäl att göra det.
