# ID: svediakorp-gov466508
# author: Vladimír Špidla (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 830
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Mina damer och herrar!
Tack, men jag är van vid presentationer av betänkanden där föredraganden talar först och kommissionsledamoten först därefter svarar.
Men om ni har beslutat att ändra detta förfaringssätt är jag naturligtvis redo att börja.
Mina damer och herrar!
Jag vill börja med att tacka Csaba Őry för ett utmärkt betänkande om ett ämne som utgör en av stöttepelarna inom den europeiska integrationen.
Syftet med de övergångsbestämmelser som fastställs i anslutningsfördraget är att medlemsstaterna ska få möjlighet att arbeta gradvis mot att så snabbt som möjligt uppnå just det oåterkalleliga syftet med att ge alla de migrerande arbetstagare som anslöts till Europeiska unionen 2004 fri rörlighet på arbetsmarknaden i alla medlemsstater.
Detta är en av de grundläggande friheter som skrevs in i Romfördraget.
Kommissionen har, liksom det föreskrivs i anslutningsfördraget, bedömt tillämpandet av dessa övergångsåtgärder i enlighet med den första etappen om två år för att bistå medlemsstaterna i beslutet om att endera hålla fast vid övergångsbestämmelserna eller avskaffa dem.
Kommissionen har, utifrån statistiska uppgifter för 2004 och i vissa fall även för 2005, samt efter samråd med de enskilda deltagarna, utarbetat några specifika slutsatser som avser den första etappen av övergångsperioden.
Antalet arbetstagare som har registrerat sig sedan anslutningen är i allmänhet mycket lågt; det uppgår sällan till 1 procent av den aktiva befolkningen i värdlandet.
Det verkar dessutom som om inströmningen av arbetare från de nya medlemsstaterna har haft ett i grunden positivt inflytande.
Detta beror på att utvidgningen har bidragit till att svartarbetare från EU-8-staterna inte längre befinner sig på fel sida om lagen.
Anslutningen har också lett till en minskad arbetsbrist och till förbättrade ekonomiska resultat i Europa.
De länder som inte införde inskränkningar efter maj 2004 har fått en starkare ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshetssiffror och högre sysselsättningssiffror.
De arbetstagare som har beviljats lagligt tillträde till en arbetsmarknad har inte haft några större svårigheter när det gäller att ansluta sig till marknaden.
Det är naturligtvis bara medlemsstaterna som kan besluta om man ska tillämpa övergångsbestämmelserna eller inte, men kommissionen kan komma att uppmana medlemsstaterna att objektivt utvärdera fördelarna och nackdelarna med bestämmelserna.
I verkligheten är det den andra etappen som är det faktiska övergångsstadiet och som kommer att ta oss, helt eller åtminstone delvis, till målet fri rörlighet för arbetstagare.
I denna anda ska de medlemsstater som inför inskränkningar på grundval av anslutningsfördraget inte behandla medborgare från EU-8-stater som redan vistas lagligt på deras territorium på ett mer restriktivt sätt än varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare, vilket delgavs vid det förra plenarsammanträdet.
Vi har skickat ett brev till ministrarna för inrikes frågor i vilket vi förklarar detta, för att klargöra det rättsliga läget.
Föredraganden nämnde alldeles nyss problemet med tredjelandsmedborgare, så jag vill gärna återigen betona att det inte är tillåtet att behandla varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare mer fördelaktigt än medborgare från en annan medlemsstat inom ramen för direktiven och fördragen om anslutning.
Det innebär att alla eventuella restriktioner för EU-medborgare följdriktigt ska gälla även för tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta i EU-medlemsstaten.
Kommissionen övervakar av dessa skäl också fasthållandet vid bestämmelserna där medlemsstaterna förbjuds att begränsa åtkomsten till sina arbetsmarknader för arbetstagare från EU-8-staterna i större utsträckning än innan anslutningsfördraget undertecknades, det vill säga före den 16 april 2003.
Kommissionen stöder samtidigt uppmaningarna till medlemsstaterna att tillämpa gemenskapens rättsliga förordningar ytterst noggrant, i synnerhet på området för utstationerade arbetstagare.
Jag medger att vi måste förbättra den statistiska övervakningen av rörligheten för arbetstagarna betydligt inom en gemenskapsram, eftersom det föreligger många antaganden som förtjänar att diskuteras och som är omöjliga att bekräfta med befintliga statistiska resurser och analysresurser.
Kommissionen stöder förslag från parlamentet om att förstärka den sociala dialogen på såväl EU-nivå som nationell nivå, i syfte att upprätthålla rättigheterna för arbetstagare från de nya medlemsstaterna.
Kommissionen ser också positivt på att öka den allmänna medvetenheten om fri rörlighet för arbetstagare och den lagstiftning som hör samman med den.
Utropandet av 2006 till Europeiska året för arbetstagares rörlighet bör bidra till detta syfte.
Trots de farhågor som uttalats om en gradvis utvidgning har den fria rörligheten för arbetstagare inte undergrävt arbetsmarknaden inom medlemsstaterna.
Den fria rörligheten för personer är en grundläggande princip som gäller för alla medborgare, och all begränsning av den måste vara tillfällig och absolut uttryckas i fördragens anda.
Mina damer och herrar!
Jag använt begreppet ” nya medlemsstater ” vid ett par tillfällen i mitt tal.
Det måste påpekas att de nya staterna i Centraleuropa har en historia som är nästan lika lång som staterna i andra delar av Europa, och i och med utvidgningen av Europeiska unionen är de nu medlemsstater.
Jag vill därför klarlägga att jag inte kommer att använda begreppet ” nya medlemsstater ” igen.
