# ID: svediakorp-gov466496
# author: Zita Gurmai (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Om medlemsstaterna på ett korrekt och praktiskt sätt verkställer den europeiska sysselsättningsstrategin, kan de få den kapacitet som behövs för att uppnå de sysselsättningsmål som fastställts inom ramen för Lissabonmålen.
Den borde återspegla en bred politik mot diskriminering och främja jämställdhet genom att tillhandahålla ett instrument för att hantera könsskillnaderna på arbetsmarknaden.
Den europeiska sysselsättningsstrategin får inte endast betraktas som ett instrument för att attrahera fler människor till arbetsmarknaden.
Den borde också utgöra en bra och öppen möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden för de som har särskild begränsad tillgång till sysselsättning, såsom äldre kvinnor, ensamstående föräldrar och etniska minoriteter.
Som kommissionsledamot Vladimír Špidla sa måste man medge att den utmaning som EU: s åldrande befolkning utgör endast kan lösas med hjälp av ett ökat deltagande på arbetsmarknaden av just dessa grupper.
Alla sorters hinder måste undanröjas.
Med tanke på att vi har utsett 2006 till Europeiska året för arbetstagares rörlighet strävar vi efter fler och bättre arbeten.
Rörligheten förser EU: s arbetskraft med nya färdigheter, nya erfarenheter, flexibilitet och en förmåga att anpassa sig till olika arbetsförhållanden och ständigt förändrade marknadsbehov.
Rörlighet bidrar till att främja EU: s hela ekonomi.
Det är ett brådskande behov som måste erkännas av vissa medlemsstater, som fortfarande upprätthåller hinder mot nya EU-länders arbetskraft.
Slutligen anser jag att den europeiska sysselsättningsstrategin har potential att bli den strategi som leder till full sysselsättning och gör så att alla får möjlighet att arbeta, förbättrar arbetets kvalitet och produktivitet samt förutser och hanterar förändring.
Dessutom betonas ett mer sammanhängande samhälle med lika rättigheter för alla som strävar efter att främja mångfald och icke-diskriminering.
Min ungerska kollega, Magda Kósáné Kovács, har utarbetat ett utomordentligt betänkande av stor vikt, och jag föreslår att hennes rekommendationer antas.
