# ID: svediakorp-gov466492
# author: Konrad Szymański (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 272
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Om vi ombads välja ett nyckelord som hör samman med den europeiska sysselsättningspolitiken måste det bli flexibilitet.
Arbetsrätt av denna flexibla karaktär som tillämpas för både arbetsplatsen och arbetstiden uppmuntrar kvinnor till att vara verksamma på arbetsmarknaden.
För kvinnor utgör moderskap en oerhörd utmaning i deras arbetsliv.
Flexibilitet möjliggör också för de yngsta och äldsta arbetstagarna att ansluta sig till arbetsstyrkan och få anställning, något som för närvarande är ett stort problem.
Inte alla i EU är för denna typ av flexibilitet, vilket tydligt märks på de händelser som äger rum på Paris gator.
Den enda åtgärd som vi därför kan vidta på EU-nivå är att minska harmoniseringen på detta område, för att uppnå flexibilitet i åtminstone vissa länder och områden inom Europeiska unionen.
Om vi ombads att välja ett nyckelord som hör samman med ekonomisk politik måste det bli konkurrens tillsammans med skattekonkurrens.
Tvärtemot vad som påstås i betänkandet är konkurrens inte skadligt för finansieringen av allmänhetens behov.
Fallet är precis det motsatta, eftersom man har registrerat ökade inkomster i nationalbudgeten i de länder som nyligen reformerade sina skattesystem radikalt, särskilt genom att sänka företagsskatter.
Skattekonkurrensen i länder som Irland och Slovakien bidrar också till att öka EU: s konkurrenskraft som helhet, och därmed förbättra vår konkurrenskraft på global nivå.
Följaktligen hotar inte skattekonkurrens EU på något sätt.
Det utgör i själva verket en utomordentlig möjlighet.
Jag befarar dock att det kanske är en av de få faktiska möjligheter som vi har, om inte den enda.
