# ID: svediakorp-gov466486
# author: Guntars Krasts (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 314
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, herr talman!
Först av allt skulle jag vilja tacka föredraganden för att ha riktat uppmärksamheten i betänkandet på begränsningar av den fria rörligheten för arbetstagare på Europeiska unionens inre marknad.
Tyvärr mottogs den senaste utvidgningen av Europeiska unionen som ett hot mot den inre marknaden, i stället för att ses som en ny möjlighet.
Den mytiska polska rörmokaren, som i verkligheten skulle vara välkommen, men som är svår att hitta, illustrerar tydligt de farhågor som nu efter utvidgningen härskar på Europeiska unionens inre marknad.
Vi ser en negativ inställning i fråga om alla våra fyra marknadsfriheter, och inte bara när det gäller fri rörlighet för arbetstagare.
Det är därför synd att man i betänkandet inte tillhandahåller en bedömning av det förslag till tjänstedirektiv som parlamentet urvattnade, men som i den variant som lagts fram av kommissionen förväntades bli den viktigaste drivfjädern för arbetsmarknaden inom Europeiska unionen under de närmaste åren.
Inte heller bedömdes de negativa återverkningarna på sysselsättningen på grund av begränsningar av fri rörlighet av kapital i betänkandet.
Detta omfattar de begränsningar som antogs av parlamentet vid förra månadens sammanträdesperiod i Strasbourg.
Jag hänvisar till betänkandet med titeln ” Omstruktureringar och sysselsättning ”, och i synnerhet betänkandet med titeln ” Omlokaliseringar och regional utveckling ”.
Huvudtemat i de båda betänkandena är skapandet av begränsningar som hindrar företag från att fritt omlokalisera på Europeiska unionens inre marknad.
Detta är en period av outnyttjade möjligheter som skulle kunna hjälpa upp Europeiska unionens arbetsmarknad.
Det mest effektiva redskapet när det gäller att förbereda medlemsstaternas arbetsmarknader för den ökande globala konkurrensen är att utveckla och förstärka Europeiska unionens inre marknad.
Därför borde vi titta på de grundläggande strategierna i medlemsstaternas sysselsättningspolitik i nära förening med målet att utveckla potentialen för Europeiska unionens inre marknad.
