# ID: svediakorp-gov466471
# author: Vladimír Špidla (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja tacka föredraganden, Magda Kósáné Kovács, på kommissionens vägnar för det utmärkta betänkande som utskottet för sysselsättning och sociala frågor har lagt fram.
Detta betänkande är konstruktivt i två bemärkelser: det ökar den underliggande kunskapsbasen, och det borde påskynda antagandet av rådet jämfört med tidigare år.
Vid Europeiska rådets vårmöte hävdades det att unionen skulle kunna skapa 2 miljoner arbetstillfällen per år.
Men det kommer inte att skapas några arbetstillfällen och arbetslösheten kommer inte att minska om vi inte drar fördel av den nuvarande ekonomiska tillväxten genom nödvändiga reformer.
Vid mötet fick vi bekräftat att de integrerade riktlinjerna förblir gällande samtidigt som det fastställs vilka prioriteringar som ska betonas i högre grad.
Det gläder mig att parlamentsutskottet förespråkar en liknande linje, och att det inte har gått med på några orimliga förändringar av sysselsättningspolitikens underliggande principer.
Vi är öppna för förändringar i motiveringspunkterna, men på samma gång vill vi hålla oss till den ursprungliga lydelsen i själva texten.
Förra året omdefinierades Lissabonstrategin när det gäller den integrerade uppsättningen av principer som ligger till grund för sysselsättningspolitiken och riktlinjerna för ekonomisk politik.
Strategin är av treårig karaktär i syfte att skapa en tydlig och stabil politisk ram för de organ som har valts ut till att genomföra den.
I en studie som utfördes av kommissionen av ett av de första nationella reformprogrammen har man upptäckt särskilda brister i medlemsstaternas genomförande, även om dessa inte underminerar grundprincipernas giltighet.
Det skulle därför vara olämpligt att ge intrycket av att vi önskar ändra inriktning på det politiska innehållet i detta läge.
I den text som kommissionen föreslog gavs medvetet möjligheten att komplettera motiveringspunkterna med särskilda politiska prioriteringar.
Den är därför klart förenlig med parlamentets önskan om att införa vissa element av ekonomisk och social natur i motiveringspunkterna, som kräver särskild uppmärksamhet, särskilt på de punkter där de stämmer överens med slutsatserna från Europeiska rådets senaste vårmöte.
Under mötet betonade man behovet att öka sysselsättningen bland i synnerhet ungdomar, kvinnor, äldre och personer med hälsoproblem, samt legitima invandrare och minoriteter.
När det gäller ungdomar bekräftades målsättningen att minska det antal som inte avslutar skolan med 10 procent, och att före 2007 erbjuda ungdomar anställning, arbetslivserfarenhet och ytterligare utbildning inom sex månader efter att de lämnat skolan, och inom fyra månader 2010, såsom fastställs i de nuvarande huvudprinciperna.
I fallet med äldre arbetstagare låg tonvikten på behovet att införa en integrerad strategi som grundas på kvalitetsarbeten och specialistutbildning.
När det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män antogs den europeiska jämställdhetspakten vid Europeiska rådets vårmöte, och rådet antog också kommissionens förslag om att inleda en omfattande debatt som ska leda till antagandet av gemensamma principer på områdena flexibilitet och trygghet före slutet av 2007.
Syftet med denna diskussion med medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna är att minska segmenteringen av arbetsmarknaden och finna den rätta balansen mellan flexibilitet och trygghet.
Jag skulle också vilja uttrycka min belåtenhet över att kommissionens förslag om att inrätta en europeisk fond för globaliseringsanpassning fick ett positivt mottagande vid vårtoppmötet.
Detta vittnar om viljan att utnyttja gemenskapsmedel mer effektivt när det gäller att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin, och detta är i överensstämmelse med Europaparlamentets önskan.
