# ID: svediakorp-gov466439
# author: Frithjof Schmidt, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 228
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Doharundan handlade egentligen om att handeln måste stödja och främja utveckling.
Att göra detta till ett normativt krav var en milstolpe i de internationella handelsförbindelsernas historia.
Det var och är det enda rätta.
Detta betyder att samtalen i fortsättningen måste bedömas utifrån ett utvecklingsperspektiv.
Därför är det desto mer oroande att Carnegiestiftelsen nu har kommit ut med en rapport där det påpekas att den pågående rundan praktiskt taget inte har något som helt utvecklingsinnehåll.
Vi måste ta denna analys, och denna bedömning, på största allvar.
Mot bakgrund av detta måste kommissionen i förhandlingarna använda sig av det som kallas ” särskild och differentierad behandling ”, som ett sätt att komma fram till och stödja flexibla lösningar för utvecklingsländerna.
Nu är det viktigt att resultaten från Hongkong inte försämras i de pågående förhandlingarna.
Därför är vi i gruppen den gröna emot förslaget i Giorgios Papastamkos betänkande att antalet koefficienter i den schweiziska modellen bör vara så få som möjligt.
Detta strider mot andan i Hongkongkompromissen och skulle minska utvecklingsländernas möjligheter till oberoende utveckling.
Ändå är det just denna flexibilitet som de behöver.
Jag uppmanar därför rådet och kommissionen att strunta i denna typ av förslag och anta en förhandlingsstrategi som gynnar utveckling.
