# ID: svediakorp-gov466424
# author: Maria Matsouka (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 215
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Till syvende och sist är debatten om öppna rådssammanträden en debatt om demokrati.
Jag kan inte annat än helhjärtat instämma i ombudsmannens rekommendationer och i förslagen från David Hammerstein Mintz och från min vän Michael Cashman.
Bristen på information till väljarna om vilka ståndpunkter som försvaras av regeringsföreträdarna på EU-nivå skapar en gråzon kring vem som är ansvarig för de beslut som påverkar dem i deras vardag.
Regeringarna tycker det är bekvämt att skylla beslut som inte ligger i deras intresse på EU och ta åt sig äran för beslut som gynnar det egna landet.
Demokrati kräver dock kunskap, omdöme och handling.
Den bristande kunskapen om regeringarnas ståndpunkter i rådet gör också att de nationella parlamenten saknar ett instrument för att kontrollera sina länders regeringar i EU-frågor.
Slutligen leder frågan om insyn i rådet till den grundläggande frågan om huruvida vi vill ha en europeisk offentlig opinion, en offentlig opinion som kan uttrycka sin belåtenhet och sitt missnöje, som kan skicka ett budskap till EU: s institutioner och tvinga rådet att låta ministrarna ta ett kollektivt ansvar, såsom föredraganden med rätta påpekar.
Detta kan faktiskt vara en väg framåt för det europeiska enandet.
