# ID: svediakorp-gov466401
# author: Neelie Kroes, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,382
# sentences: 69
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag hoppas verkligen att ni inte kommer att avbryta mig.
Låt mig säga att jag är glad över uttalandena från nästan alla i denna debatt, särskilt de anmärkningar som gjorts om denna akt.
Konkurrenspolitiken är en utmaning, och den är ett instrument, en motor för att uppnå Lissabonmålen.
Jag instämmer helt och hållet med Proinsias De Rossa och Ieke van den Burg om att vi inom ramen för EU måste uppnå full sysselsättning och välfärd som är hållbar, men när allt kommer omkring måste vi även skapa ökad ekonomisk tillväxt och fler och bättre kvalitetsarbeten.
För att gå in på några detaljer om konkurrenspolitiken nämndes det med rätta att karteller är helt oacceptabla och att vi måste bekämpa dem.
Där det har skapats en monopolliknande situation måste vi inse att detta inte gynnar konsumenterna.
Folk kanske kan argumentera för att det på kort sikt är en bekväm situation, men jag kan försäkra er om att ett företag med monopol eller monopolliknande ställning inte kommer att vara särskilt angeläget om att lägga ned pengar på områden som forskning och innovation.
Och vi är i stort behov av den sortens investeringar.
Varför?
Därför att vi måste konkurrera på den globala scenen, därför att vi måste vara medvetna om att konkurrenter utanför EU gör omfattande investeringar i forskning, innovation och i sin konkurrenskraft.
Så Jonathan Evans hänvisade med rätta till behovet av rättvis behandling, för en bilateral men inte obalanserad strategi: om vi uppför oss väl bör andra göra det också.
Det handlar om EU: s konkurrenskraft.
Jag uppskattar verkligen ert intresse för konkurrenspolitik.
Kommissionen upplyser er om alla större politiska initiativ på detta område, och naturligtvis uppmärksammar jag alla parlamentets åsikter.
Vi kanske inte alltid är helt överens om varje ämne eller varje akt.
Jag instämmer inte med ett par anmärkningar som gjordes i kväll eftersom de på det vis de framfördes inte speglar sanningen och inte är realistiska.
Men jag återkommer till det mer i detalj.
Jag har noga lyssnat på de åsikter som uttryckts av föredraganden, ledamöterna i utskottet för ekonomi och valutafrågor och alla andra ledamöter.
Jag skulle vilja tillägga några ord som svar på specifika frågor.
När det gäller internationellt samarbete anser jag att konkurrensen är mycket viktig på en global marknad, och konkurrensmyndigheterna måste anpassa sig.
Angående ett europeiskt nätverk är jag verkligen imponerad av Europeiska konkurrensnätverket och alla berörda parter som gör ett utomordentligt arbete.
Vi kan fortfarande lära av varandra, och vi måste fortfarande inse att tiden är ute för nationell politik.
När allt kommer omkring har vi en inre marknad.
Det hänger ihop.
Charlie McCreevy och jag är kompisar, och vi måste undanröja alla de hinder som måste undanröjas.
När det gäller Microsoft, som några av ledamöterna tog upp, fullföljer kommissionen aktivt genomförandet av beslutet från mars 2004.
Jag accepterar naturligtvis anmärkningar som går emot min linje, men att säga att vi inte är öppna, att vi inte lyssnar på alla frågor och anmärkningar är inte sant.
Sedan mars 2004 har det funnits ett beslut, vilket med rätta har tagits upp och diskuterats.
Jag har själv diskuterat det med Microsofts chef.
När det gäller professor Neil Barrett, en högt respekterad rådgivare till kommissionen, så blev han helt riktigt utnämnd av kommissionen, men den lista som han stod överst på kom från Microsoft.
Han är välkänd för sin kunskap och sitt oberoende, och för att tala klarspråk är han bron mellan Microsoft och kommissionen.
Han är sannerligen rådgivaren.
Men när vi fattade beslutet i december 2005 offentliggjordes inte invändningarna – som inkluderade en preliminär slutsats att Microsoft inte hade hållit det som de hade lovat, att deras förpliktelse enligt beslutet från mars 2004 inte tog den form vi hade väntat oss – på grund av frågor angående vissa processer, protektionism och alla parters rättmätiga intressen.
Utfrågningen var ett tillfälle att hålla en, hoppas jag, givande debatt, och varje deltagare fick ordet.
Det här handlar inte bara om Microsoft; det finns klagande på andra håll, och det finns några andra riktigt intressanta amerikanska företag.
Så Microsoft är inte det enda intressanta företaget från Förenta staterna: det finns några andra intressanta företag som har framfört klagomål till mig.
Därför var jag utan tvekan tvungen att agera och reagera.
Jag hoppas att det ska klargöra situationen när vi börjar diskutera det som togs upp förra torsdagen och fredagen.
Ytterligare ett förhör – domstolsförhöret – kommer att äga rum i Luxemburg den 24 – 28 april 2006.
När vi väl har diskuterat det som diskuterades förra veckan kommer vi att nå en slutsats så snart som möjligt.
Pervenche Berès nämnde Mittals bud på Arcelor.
Hon bör läsa det, och hon lovade mig att göra det, så låt mig få uttrycka mig klart: meddelandet om Mittals bud på Arcelor har väckt en hel del uppseende inte bara i medier utan även i några europeiska huvudstäder.
Affären har ännu inte formellt delgivits kommissionen.
Om och när detta sker kommer kommissionen att granska den mycket noggrant och objektivt och genomföra en omfattande undersökning för att utvärdera de eventuella följderna för stålindustrin i Europa.
Det är kommissionens, kommissionsledamotens och de berörda avdelningarnas ansvar att alltid undersöka alla ärenden mycket noggrant och objektivt.
Storlek och nationalitet har i sig ingen betydelse då vi fattar våra beslut.
Frågan är om det går att fatta ett beslut och om saker och ting kan göras såsom parterna har önskat och om det ska vidtas åtgärder.
Vi ska undersöka det.
Låt mig nu övergå till koncentrationsförordningen och behörighet när det gäller ärenden i enlighet med två tredjedelsregeln, vilket några ledamöter tog upp.
Vi ber för närvarande medlemsstaterna om information.
När vi väl har fått den informationen kommer vi att hålla en diskussion och dialog med dessa medlemsstater och försöka komma fram till slutsatser.
Reglerna och besluten fastställdes på 1980-talet och var rätt då, men sedan dess har den inre marknaden lyckligtvis utvecklats.
Jag är medveten om att den inre marknaden ännu inte är fullbordad; vi har fortfarande en hel del arbete kvar att göra, och de fyra grundläggande friheterna måste fortfarande uppnås.
Vid den tidpunkten var två tredjedelsregeln det rätta instrumentet, men nu måste vi överväga om den fortfarande är tillämplig på det området.
I vissa sektorer behöver vi garantera balans och likabehandling, och öppenhet bör tillämpas oavsett i vilket land fusionen sker.
Bryssel måste garantera likabehandling, oavsett bakgrunden till fusionen.
Gunnar Hökmark och Elisa Ferreira tog upp frågan om fusioner på den inre marknaden.
Vi är alla medvetna om att det har uttryckts oro över den påstådda ökningen av protektionism.
Den bör bekämpas.
Jag har viss förståelse för den, men den är inte tillåten och bör inte tolereras.
Vi bör förklara för berörda parter att det inte är i linje med det beslut vi fattade angående en inre marknad, ett Europa där vi har och kommer att få bättre möjligheter att konkurrera med övriga världen.
Kommissionen har betydande makt enligt fördraget att agera som en oberoende och opartisk domare för att se till att medlemsstaterna fullt ut respekterar de internationella inre marknadsreglerna och inte skapar olagliga hinder för gränsöverskridande fusioner.
Jag kan försäkra er att kommissionen är starkt engagerad i att både använda denna makt och i omstruktureringar bland europeiska företag.
För detta behöver vi ett enat Europa.
Det nämndes med rätta att vi måste tillämpa spelets regler på samma sätt, vare sig laget spelar på hemmaplan eller borta.
Vi har regler att respektera, och vi har beslut att respektera – de beslut som fattats tidigare.
Vi måste genomföra dessa beslut: en inre marknad och Lissabonmålen.
Nästan alla av er instämde i att vi bör kämpa för det.
