# ID: svediakorp-gov466386
# author: Alain Lipietz (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 531
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Vi ska granska ett betänkande som för första gången antar en politisk dimension.
I folkomröstningsdebatterna 2005 om ratificeringen av konstitutionsfördraget stod begreppen om ett område för fri och öppen konkurrens – som det kallas nu – eller konkurrens utan snedvridning, som vi skulle kallat det om fördraget om en konstitution för Europa hade antagits, i centrum.
Vårt problem är att nu bevisa att konkurrenspolitiken kan tjäna folket och att den måste tjäna folket och att den redan tjänar folket.
Det råder bred samsyn om detta i vårt utskott, men när jag som föredragande skulle belysa uppenbara fall som krävde att konkurrenspolitiken omprövas eller omorienteras eller omvänt, att konkurrenspolitiken starkt bör uppmuntras, gick uppfattningarna isär.
Betänkandet i sitt nuvarande skick efter ändringsförslagen är ett typexempel på Europaparlamentets betänkanden, som i princip ingen kan eller vill läsa eftersom de inte säger någonting alls.
Jag hoppas att kraftfulla idéer får nytt stöd på i alla fall tre punkter för att visa människor att EU: s institutioner är till för att tjäna dem.
Konkurrenspolitiken är uppdelad i tre stora områden: Bekämpningen av bildandet av monopol, av karteller och av statligt stöd som är otillåtet eller skadligt för en sund och icke-snedvriden konkurrens.
Jag ska ta dessa tre exempel och föreslå er kraftfulla idéer, mina damer och herrar.
För det första gäller det bekämpningen av monopol.
EU: s politik har varit beundransvärd i kampen mot Microsofts missbruk av sin dominerande ställning.
Mitt utskott, utskottet för ekonomi och valutafrågor, valde att inte stödja generaldirektoratet för konkurrens i den kampen.
Jag uppmanar er att bekräfta Europaparlamentets stöd till generaldirektoratet för konkurrens och kommissionen i deras styrkemätning med Microsoft.
För det andra vill jag ta upp bildandet av dessa monopol och kampen mot karteller.
Generaldirektoratet för konkurrens har agerat på ett beundransvärt sätt över hela linjen.
Jag tänker särskilt på Vivendi / Hachette-affären.
I ett försök att agera för snabbt tror jag att fel begicks av misstag 1999 i fusionen mellan Rhône-Poulenc och Hoechst.
Vi behöver förstå hur dessa misstag kunde uppstå.
Vi har inte rätt att upphäva kommissionens åtgärder och det vill jag inte heller, men jag efterlyser en kommitté som kan utreda vad som hände för att förstå hur tiotusentals anställda och tusentals mindre aktieägare kunde ruineras på grund av kommissionens brist på kontroller, trots att man åtagit sig att utföra sådana.
För det tredje vill jag be er debattera och komma med kraftfulla idéer om offentligt stöd.
Generaldirektoratet för konkurrens och rapporten från 2004 ger uttryck för bifall till sådant stöd när det är förenligt med politiken enligt besluten från Göteborg och Lissabon.
Vi måste stödja generaldirektoratet för konkurrens på den punkten.
Men när generaldirektoratet för konkurrens ställer sig bakom staden Charlerois generösa stöd till flygbolaget Ryanair måste vi kritisera det, för det är den typen av åtgärder som snedvrider konkurrensen mellan städer, företag och transportsätt på ett sätt som strider mot överenskommelserna i Lissabon och Göteborg.
