# ID: svediakorp-gov466336
# author: Philip Claeys (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 232
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill uttrycka mitt missnöje med slutförklaringen från parlamentariska församlingen för Europa – Medelhavsområdet som ägde rum den 27 mars.
Samtidigt som jag naturligtvis kan förstå vikten av en dialog mellan norra och södra Medelhavsregionen är jag inte säker på att en dialog av det slaget tjänar någonting till om den leder till att endast en sida, i detta fall Europa, tar på sig skulden.
Jag tycker inte att man kan tolka det på något annat sätt när jag läser slutförklaringen.
För det första fördöms de danska karikatyrteckningarna med en obligatorisk kort mening, eller sats, om våld gentemot dessa karikatyrer.
Trots att man är ganska specifik när det gäller dessa danska karikatyrer hålls allt annat medvetet på en mycket vag och generell nivå.
Man talar om att man ska främja demokratin, men ingenstans nämns den systematiska diskrimineringen av kristna eller andra minoritetsgrupper i den muslimska världen.
Vi behöver faktiskt inte resa ända till Afghanistan för att se exempel på detta.
I till exempel Turkiet måste man meddela regeringen om man vill byta religion.
I det landet blev en italiensk katolsk präst nyligen mördad på grund av den tro han företrädde.
I Turkiet är det praktiskt taget omöjligt att restaurera kristna byggnader.
Jag beklagar att man inte har tagit upp detta till diskussion.
