# ID: svediakorp-gov466256
# author: Ilda Figueiredo (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 225
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Som framgår av resolutionen är beroendet av importerad energi i de 25 EU-medlemsstaterna extremt stort – 48 procent 2002, och det kan komma att stiga till 71 procent 2030 om inga ytterligare åtgärder vidtas.
Några av siffrorna ger en mycket tydlig bild:
– EU täcker 76,6 procent av sitt oljebehov, 53 procent av sitt gasbehov, 35,4 procent av sitt kolbehov och nästan 100 procent av sitt behov av uran och uranprodukter med import.
– Bruttoelproduktionen i EU-25 baseras till 31 procent på kärnkraft, 25 procent på fasta bränslen (huvudsakligen kol), 18 procent på gas, 14 procent på förnybara energikällor och 5 procent på olja.
– Den slutliga energianvändningen inom EU fördelade sig enligt följande: 28 procent för industrin, 31 procent för transporter och 41 procent för fastigheter.
Det är därför uppenbart att åtgärder måste vidtas för att förstärka samarbetet, forskningen, den offentliga politiken och lämpliga investeringar om vi ska kunna minska medlemsstaternas beroende och öka energieffektiviteten.
Det finns flera förslag i resolutionen som vi motsätter oss, bland annat tonvikten vid avreglering av sektorn, konkurrens och den inre energimarknaden.
Det gynnar bara de ekonomiska och finansiella grupperna och kommer inte att innebära någon förbättring för de ekonomiskt svagaste länderna och människorna där.
