# ID: svediakorp-gov466189
# author: Joel Hasse Ferreira, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Det råder inga tvivel om hur viktigt ärendet framför oss är.
En stor andel av EU blir äldre.
Med få undantag är födelsetalen låga.
Olika mekanismer för socialt skydd, solidaritet och social trygghet är hotade när det gäller hållbarheten.
Invandring från länder utanför EU har uppenbarligen gjort det möjligt att balansera sysselsättningssiffror i vissa medlemsstater, men det skapar sociala konsekvenser när det gäller social integrering och familjestöd, som man måste ta hänsyn till.
Debatten om demografiska utmaningar har på nytt blivit brådskande nu när Skandinavien nyligen genomfört den europeiska sociala modellen.
Det är oerhört viktigt att kombinera ökad produktivitet och konkurrensfördelar med starkt kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden.
Samtidigt har födelsetalen stigit, och det finns nu mer förståelse för pappaledighet och större stöd för moderskap.
Från ett europeiskt perspektiv måste följaktligen alla ansträngningar kanaliseras till att förena yrkes- och familjeliv i varje medlemsstat, genom att förhandla fram mer flexibla arbetstider och genom en mer anpassad och mer utbredd infrastruktur för barnomsorg.
Dessutom måste den ömsesidiga kunskapen om olika sociala trygghetssystem öka, och människor måste ges möjlighet att röra sig fritt från ett nationellt system till ett annat, låt det vara offentligt, privat eller av annat slag, till exempel ett ömsesidigt bidragssystem.
Detta är mycket viktigt för arbetstagare som betalar för social trygghet i en viss medlemsstat.
Deras liv kommer att förbättras när de återvänder till sitt ursprungsland eller när de flyttar till en annan medlemsstat för att arbeta.
Det måste också finnas en drivkraft för att modernisera de sociala skyddssystemen.
Utöver detta borde aktivt åldrande uppmuntras.
Allt detta diskuteras i betänkandena av Philip Bushill-Matthews, Edite Estrela och alla de ledamöter från utskott som arbetar med en sådan hängivenhet på detta område.
Jag skulle vilja avsluta genom att säga att de demografiska utmaningar som EU för närvarande står inför är allvarliga, men att det finns sätt för att ta itu med dem.
Låt oss därför anta utmaningen och bidra till att garantera större solidaritet mellan generationerna.
