# ID: svediakorp-gov466188
# author: Struan Stevenson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Med kommissionsledamot Vladimír Špidlas ord är befolkningsförändringar inte bara en aktuell fråga utan också en av de största utmaningarna som Europa står inför i dag.
Det är anledningen till att Philip Bushill-Matthews betänkande är både lägligt och högst relevant.
Problemet med politiker i dag är att vi bara tänker i femåriga tidsramar.
Det betraktas inte som politiskt ändamålsenligt att behandla frågor som kommer att få en dramatisk inverkan på våra liv om tio eller tjugo år.
Jag har faktiskt varit ordförande för en arbetsgrupp inom PPE-DE under de senaste månaderna som behandlar särskilda aspekter av befolkningsförändringar.
Vi har kommit fram till några ganska brukbara slutsatser i den här frågan.
Först och främst borde Europa inte resignera inför en befolkningsminskning på området för demografi och familj.
En förbättring av den övergripande situationen för barn och ungdomar och möjligheten att förena arbete och familj för män och kvinnor skulle tillsammans med skattemässiga stimulansåtgärder kunna få ett betydande inflytande på födelsetalen.
För det andra är det tydligt att det behövs en större valmöjlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden i Europa.
I detta avseende borde vi öka kvinnors, ungdomars och äldre människors deltagande på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla nya möjligheter genom exempelvis flexibel arbetstid och främjande av deltidsarbete och självständighet i arbetet.
Utbildningssystemen måste reformeras för att effektiviteten och takten inom den högre utbildningen ska kunna öka och människor följaktligen ska kunna komma ut i arbetslivet tidigare.
För det tredje borde kvalificerade arbetare från tredjeländer lockas, men enligt vår arbetsgrupp borde vi inte överväga invandring som en enskild lösning på Europas framtida demografiska problem och arbetsmarknadsproblem.
Invandrare måste ha talang och kunnande som Europa lider brist på och måste vara beredda att integreras i våra samhällen och acceptera våra gemensamma värderingar.
För att kunna möta den utmaning som befolkningsförändringarna kommer att utgöra och bära upp ett samhälle i ständig förändring måste vi säkerställa ett ambitiöst genomförande av Lissabonmålen.
Det rådande läget är inget alternativ.
Europa är i behov av [flexibilitet och trygghet i kombination] – för att använda ett av José Manuel Barrosos favoritord – och nyskapande för att kunna utvecklas och växa.
Trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden kommer att göra det möjligt för oss att svara på de utmaningar som globaliseringen utgör.
För att uppnå detta måste vi omforma våra pensionssystem och koncentrera oss på tillväxt och sysselsättning genom att genomföra nyskapande åtgärder till stöd för födelsetalen och genom att använda oss av invandring på ett klokt sätt.
Bara med hjälp av nyskapande, av nytänkande, kan vi försäkra oss om att den utmaning som befolkningsförändringarna utgör blir morgondagens tillväxtmöjlighet.
