# ID: svediakorp-gov466128
# author: Margot Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 791
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka Jo Leinen för detta viktiga betänkande, som utgör ett bra tillfälle att både se bakåt på vad som uträttats på området för de europeiska politiska partierna och vad som kan göras i framtiden.
Det var bara för tre år sedan, 2003, som förordningen om politiska partier på EU-nivå antogs av Europaparlamentet och rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen.
Institutionerna förverkligade sålunda det mål som fastställts genom Amsterdamfördraget och genom den nya rättsliga grunden i Nicefördraget.
Liksom medges i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen är politiska partier på EU-nivå en viktig faktor för integrationen inom unionen.
De bidrar till att forma en europeisk medvetenhet, till att uttrycka medborgarnas politiska vilja och till att främja politiska debatter på EU-nivå.
Det är ett faktum att tio europeiska politiska partier har inrättats på EU-nivå sedan förordningen trädde i kraft.
Vi kan se detta som ett tecken på att man gradvis bygger upp den europeiska offentliga sfären, där medborgarna kan förvänta sig att institutionerna lyssnar allt mer på dem.
Jag har stor förståelse för detta, eftersom det också är en av tankarna i vår vitbok om kommunikation.
Vi behöver en europeisk politisk kultur och vi behöver hjälp med att främja detta.
Men vi har fortfarande långt kvar när det gäller att förena EU-projektet och EU-institutionerna med medborgarna.
Detta är återigen en av de centrala frågor som kommissionen tar upp i vitboken om EU: s kommunikationspolitik.
Jag är övertygad om att inte bara regeringar och parlament, utan också politiska partier och offentliga organ anser att EU-frågan måste placeras långt fram i allmänhetens medvetande.
Vi borde också fundera över det låga valdeltagandet i EU-valen och tillsammans reflektera över hur man kan öka detta, vilket kommissionen redan föreslagit i plan D. Det är inte alltid lätt att förstå exakt hur vi kan spela den rollen, men jag tror att institutionerna kan ha ett gemensamt intresse av att se till att valdeltagandet höjs och att deltagandet i diskussionen om dessa val är stort.
Jo Leinen betonar i sitt betänkande att de politiska partierna måste arbeta för att göra medborgarna delaktiga, inte enbart genom EU-valen, utan i alla andra aspekter av det europeiska politiska livet.
Vi delar den åsikten fullt ut.
Det finns ett antal viktiga frågor som tas upp i punkt 12 i betänkandet.
De rör den roll som den europeiska grundvalen har.
Som Leinen nämnde gäller detta den roll som de europeiska partierna kan spela i de europeiska folkomröstningarna och när det gäller att stärka ungdomsorganisationerna.
Kommissionen skulle välkomna en omfattande och detaljerad diskussion om dessa frågor.
De ingår alla i vår gradvisa rörelse mot den verkliga europeiska offentliga sfären.
Vi har återigen en stor förståelse för dessa förslag.
De politiska partierna är en grundläggande del av unionens demokratiska struktur, och det är därför lämpligt att de får ett visst stöd ur gemenskapsbudgeten.
Vi tar del av de förslag som läggs fram i betänkandet i fråga om att göra det offentliga finansieringssystemet mer flexibelt.
Många av de idéer som det redogörs för i betänkandet skulle kunna genomföras genom en anpassning av parlamentets interna bestämmelser.
När det gäller de andra förslagen, som skulle kunna innebära ändringar av förordningen om de europeiska politiska partierna eller av budgetförordningen, måste vi titta på dem i ett större sammanhang.
Ni lägger märke till att jag uttrycker mig försiktigt.
Som ni vet ser vi för närvarande över budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.
Vi bör utvärdera situationen mot bakgrund av denna översyn, eftersom man återigen måste göra en avvägning av behovet att fundera över annan finansiering, eller över icke-statliga organisationer till exempel, i syfte att finna de bästa verktygen för att förbättra den nuvarande situationen.
Vi noterar slutligen med intresse den idé som betonas i punkt 4 i betänkandet, nämligen att utskottet för konstitutionella frågor skulle överväga frågan om en europeisk stadga för de europeiska politiska partierna, som skulle kunna sträcka sig längre än den befintliga förordningen.
Bland de idéer som utskottet borde överväga är möjligheten att bättre definiera de europeiska partiernas rättigheter och skyldigheter.
Kommissionen kommer förvisso att med intresse och uppmärksamhet följa parlamentsutskottets arbete på detta område.
Jag vill här framföra mitt personliga engagemang för denna viktiga fråga.
Jag upprepar att detta ligger helt i linje med våra idéer i vitboken.
Det handlar om att skapa en europeisk politisk offentlig sfär där vi kan föra en debatt och där de politiska partierna kommer att spela en mycket viktig roll.
