# ID: svediakorp-gov466121
# author: Eija-Riitta Korhola (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 478
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först av allt vill jag tacka min kollega Maria Martens för hennes utmärkta tal och de ändringsförslag hon har lagt fram.
Detta synsätt stärker det betänkande vi nu har framför oss och stöder dess målsättningar att göra de ekonomiska partnerskapsavtalen till ett användbart verktyg för att genomföra EU: s mål för utvecklingssamarbete.
WTO-reglerna tvingar oss till separata ekonomiska partnerskapsavtal, eftersom de handelsförbindelser som bygger på Lomékonventionen och Cotonouavtalet inte är ömsesidiga och därför inte förenliga med WTO: s bemyndigandeklausul.
Enligt denna klausul får industriländerna bara ge ensidiga, icke ömsesidiga förmåner till två kategorier av länder: antingen alla minst utvecklade länder eller alla utvecklingsländer.
Eftersom staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) omfattar länder som tillhör båda grupperna är de förmåner som ursprungligen gavs till AVS-länderna inte förenliga med nuvarande WTO-regler, och vår övergångsperiod som möjliggör undantag löper ut 2008.
För att handelsförbindelserna mellan EU och AVS ska göras förenliga med WTO på lång sikt har en lösning sökts genom de ekonomiska partnerskapsavtalen.
Enligt de föreslagna ekonomiska partnerskapsavtalen ska handelsförbindelserna mellan EU och de olika regionala grupperna i AVS vara ömsesidiga.
Enligt artikel XXIV i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) kan länder på olika utvecklingsnivå ingå ömsesidiga frihandelsavtal under förutsättning att avregleringen av praktiskt taget all handel sker inom rimlig tid.
I samband med de ekonomiska partnerskapsavtalen har detta kommit att uppfattas som ca 90 procent av handeln inom 10 – 12 år.
Det är uppenbart att genomförandet av ett ömsesidigt frihandelsavtal kommer att bli en stor utmaning för de AVS-länder vars utvecklingsnivå varierar mycket.
Ömsesidighet innebär en stor förändring av EU: s syn på utveckling och handelspolitik med AVS-länderna.
Å andra sidan vet vi att det stöd som tillåts genom Lomé och Cotonou inte har hindrat nedgången i AVS-ländernas marknadsandel.
Eftersom vi är oroade över en förhastad avreglering måste vi fråga oss om det i detta sammanhang finns något som kan kallas ” i rätt tid ” när det gäller avreglering.
Ibland måste djärva steg tas, vilket innebär att vi samtidigt måste se till att ett eventuellt resultat av avtalsförhandlingarna lämnar tillräckligt med tid för att de inhemska och regionala marknaderna i AVS-länderna ska hinna anpassa sig.
Även jag anser att det är viktigt att tillåta alla fri tillgång till naturens egna ” fria ” tjänster.
I dag på Världsvattendagen tycker jag därför att det är nödvändigt att nämna hur grundläggande det exempelvis är att vattenresurserna hanteras rättvist.
Öppningen av marknaderna i vissa fall har också lett till att fattigdomen har spridits i vissa utvecklingsländer, och av den anledningen bör framstegen i diskussionerna övervakas noggrant.
Förhandlingarna måste vara opartiska och inga påtryckningar bör göras på någon part när de äger rum.
