# ID: svediakorp-gov466058
# author: Charles Tannock (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Energitrygghet och mångfald av försörjningskällor har hastigt klättrat uppåt på den politiska agendan i år efter att Gazprom använde ” gasvapnet ” mot Ukraina och Moldavien vid nyår.
Detta är inte längre en teknisk fråga som enbart rör teknokrater, utan den är lika mycket en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som av energiministrarnas beredningsområde.
Som föredragande för den europeiska grannskapspolitiken var jag mycket medveten om att flera av medlemsländerna, till exempel Algeriet och Azerbajdzjan, producerade gas och olja, och att andra var viktiga för att frakta bränsle med pipelinesystemet till Västeuropa, som Ukraina.
Jag har upprepat vikten av att ett stabilt Kazakstan omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, eftersom landet gärna vill komma bort från riskerna med en politisk och ekonomisk dominans från Ryssland och Kina, och eftersom det, förutom olja och gas, faktiskt även skulle kunna leverera uran till EU, eftersom vi oundvikligen måste bygga fler kärnkraftsreaktorer för att uppfylla kraven i Kyotoavtalet och inte förlita oss för mycket på instabila regioner i världen, som mellanöstern, Venezuela och Nigeria till exempel, för försörjningen av fossila bränslen.
Jag har full respekt för de länder som är emot kärnkraften, som Österrike och Irland, men nya tekniker som transmutation kommer enligt min mening en dag att lösa allmänhetens oro för den långsiktiga förvaringen av radioaktivt avfall.
Självklart krävs en hel del arbete från medlemsstaterna, helst genom ett mellanstatligt samarbete, för att arbeta för bättre energieffektivitet och utveckla fler tekniker i form av förnybara källor, men även för att sammanbinda elnäten i ett alleuropeiskt system som kan driva ner priserna och tillåta en reservkapacitet.
Det finns också ett behov av att sammanlänka nuvarande olje- och gasledningar mellan EU: s medlemsstater.
Spanien är uppenbarligen i stort sett självförsörjande, men isolerat i detta avseende, och de baltiska staterna är för beroende av Ryssland, men de har nu gått samman om ett eget nytt kärnkraftverk, vilket är dem till heder.
Jag anser också att Ryssland måste uppmuntras att ansluta sig till energistadgan för att förhindra att den hindrar tredjeländer från att använda deras ledningar.
Det finns även en uppenbar lucka genom att det internationella energiorganet (IEA) bara tillåter strategiska oljereserver, inte gasreserver.
Vissa medlemsstater i EU verkar inte ha några reserver överhuvudtaget.
