# ID: svediakorp-gov466047
# author: Reino Paasilinna (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 305
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vi befinner oss i en långvarig energikris.
Anledningen är uppenbar: klyftan mellan konsumtion och tillgång är så smal att nästan vad som helst kan göra att priserna stiger.
Detta kan exempelvis hända efter en storm på andra sidan havet och mycket annat.
Det finns en bra lösning på problemet, nämligen energisamarbete inom unionen.
Detta förhindras dock av en ” anti-solidaritetsrörelse ” i vissa medlemsländer, som faktiskt har växt bland de ursprungliga staterna.
De tillåter inte konkurrens i de egna länderna, men de köper upp energibolag i andra länder med hjälp av detta outnyttjade kapital.
Det leder inte till någonting.
De gjorde samma sak inom telekommunikationssektorn när telekommarknaderna skulle öppnas upp.
Detta ledde till att vi återigen fick utländska köpare.
Om vi inte visar solidaritet inom unionen kan vi glömma de energilösningar som diskuteras här.
Ett villkor för en gemensam energipolitik är gemensamma mål som våra ledare förbinder sig att eftersträva och inte bara utnyttjar, vilket är fallet nu.
Hur kan vi uppnå detta?
Jag föreslår att Finland bör leda ett energitoppmöte, där regeringscheferna kan enas om en strategi.
På så sätt kan vi ta oss ut ur den nuvarande situationen där vi ofta drabbas av olika kriser.
Finland kan organisera mötet som en tjänst, särskilt eftersom frågan om rysk energi är mycket relevant för oss, vilket många medlemsstater har påpekat.
Vi har stor erfarenhet på området.
Den ryska energidialogen, som inte har gjort särskilt stora framsteg och som är relativt okänd eftersom rådet nästan aldrig deltar, skulle samtidigt kunna kopplas till mötet.
På så sätt slår vi två flugor i en smäll och främjar solidariteten.
