# ID: svediakorp-gov466041
# author: Pasqualina Napoletano (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 262
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Energipolitiken har en klar extern dimension, som framträdde tydligt under krisen i januari mellan Ryssland och Ukraina.
Under de senaste åren har EU infört riktlinjer såsom det strategiska samarbetet med Ryssland, Europa – Medelhavspartnerskapet, grannskapspolitiken och avtalet med Gulfstaternas samarbetsråd.
Dessa förbindelser omfattar de flesta olje- och gasproducerande länderna.
Energifrågan har behandlats på ett splittrat sätt: från avreglering av marknaderna till försörjningstrygghet, effektivitet och bättre användning av resurserna.
Allt detta har hittills inte varit en strukturerad strategi.
Vid Europeiska rådets möte i morgon och övermorgon kommer dessa frågor att tas upp, men de europeiska regeringarna verkar oeniga om huruvida vi behöver en gemensam politik eller om vi ska fortsätta med bilaterala förbindelser som grundar sig på historiska, geografiska eller politiska faktorer.
Europaparlamentet stöder kommissionens arbete, men efterfrågar samtidigt större insatser.
Detta är dock inte möjligt om vi inte besvarar några viktiga frågor.
Har vi för avsikt att minska beroendet av fossila bränslen?
Med hur mycket?
Kan vi uppskatta de framtida behoven?
Ska vår målsättning vara att samordna efterfrågan med andra importländer, framför allt utvecklingsländerna?
Ska vi lämna in ett enda enhälligt förslag till nästa G8-möte i S: t Petersburg?
Svaren på dessa frågor förutsätter något som i mångt och mycket liknar en europeisk energistrategi.
Grönboken utgör ett första steg, men det finns mycket kvar att göra och parlamentet vill förstås engagera sig till fullo i detta arbete.
