# ID: svediakorp-gov466009
# author: Kyriacos Triantaphyllides, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 362
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den viktigaste fråga som min politiska grupp har tagit upp avser inte bara de politikområden som specifikt nämns för 2007, utan även de tvivel som vi alltmer hyser mot den bredare strategiska inriktningen för den europeiska konstruktionen som helhet.
Det är oacceptabelt att vi varje dag bevittnar den våldsamma oro och de protester som har väckts av de nya gräsrotsfientliga anställningslagarna i Frankrike.
Vi har på senare tid ofta sett medborgarnas reaktioner på olika direktiv.
Det är oacceptabelt att unionen sticker huvudet i sanden genom att fortsätta med en politik som gynnar, inte arbetarna, utan storföretagen.
Detta får också genomslag i Lissabonstrategin, som man i ett försök att förvirra arbetarna nu kallar en ” reformerad ” strategi.
Har den kanske reformerats eller förändrats väsentligt sedan den först beslutades, eller har den lyckats främja utvecklingen av en socialpolitisk dagordning i syfte att skydda grundläggande sociala normer, kvalitativa arbetstillfällen och möjligheten att förena arbete och privatliv?
Nej, det har den inte.
I konkurrenskraftens namn utsätts arbetstagarnas rättigheter varje dag för det kapitalistiska EU: s skottsalvor.
Arbetstider förlängs, löner sänks, kollektivavtal avskaffas, arbetslösheten och de orättvisa lönerna ökar och välfärdssystemet sveps undan helt.
De första som drabbas är ungdomarna, de personer som vi ironiskt nog uppmanar att bygga ett EU med framtidsutsikter.
Samtidigt främjas en politik som påstås smörja invandringens kugghjul.
Hur kan det vara så, när målet än en gång är de kriterier som har fastställts för att skydda Europas ekonomiska intressen, när invandrare och personer som behöver internationellt skydd hålls kvar som fångar på europeiskt territorium trots att deras enda brott har varit att söka ett mänskligt liv?
EU: s medel bör inte användas för att finansiera en politik för att stärka stängda gränser, förvisningar och återsändande, utan för att avhjälpa de verkliga orsakerna till invandringen och främja de mänskliga rättigheterna på ett betydande sätt inom ramen för en ömsesidigt gynnsam grannskapspolitik, långt från tankegången bakom reformerna av Världshandelsorganisationen och Världsbanken och från tankegången bakom militära ingripanden.
