# ID: svediakorp-gov465960
# author: Urszula Krupa, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Dagens debatt om överträdelser mot de mänskliga rättigheterna har att göra med straffriheten för ett flertal före detta ledare för afrikanska länder som anklagas för diktatur och barbariska maktmetoder.
Den fråga som behandlas i parlamentets resolution avser särskilt Republiken Tchads före detta president, Hissène Habré, som är ansvarig för 40 000 politiska mord och 200 000 fall av tortyr.
I resolutionen nämns emellertid även namn på andra diktatorer från Libyen och Etiopien.
Bland exemplen finns konflikterna i Sierra Leone, Rwanda och i Demokratiska republiken Kongo, där tre miljoner människor har dött under den sex år långa konflikten.
En analys av den politiska situationen i Afrika gör att man börjar undra över orsakerna till konflikterna mellan den styrande afrikanska eliten och massorna av deras egna landsmän som är föremål för en sådan omänsklig behandling.
Man gör komma ihåg att den afrikanska elitens sammansättning och funktion, liksom alla förändringar av den, till stor del bestämdes av kolonialmakterna.
Precis som de flesta koloniserade samhällen utformades även eliten i Afrika under inflytande av europeiska mönster och kommunistiska inslag, vilket var avgörande i skapandet av den administrativa och intellektuella karaktären hos den elit som kom till makten.
Kolonialmakterna, som koncentrerade sig på att exploatera arbetskraft och exportera råmaterial, begränsade avsiktligt den politiska aktiviteten samt utvecklingen av dessa länders ekonomier.
Samtidigt införde denna elit, som fick tillgång till utbildning på europeiska och amerikanska universitet, ett regeringssätt där enorma budgetmedel anslogs, inte bara till militären, ökad administration, utlandsresor och delegationer, utan även till statstjänstemännens löner, vräkiga livsstilar, lyxvillor och bilar.
Med andra ord, livsstilar som låg mycket långt ifrån de förhållanden som majoriteten av de svältande afrikanerna levde under.
Det ekonomiska beroendet förvärrades av att nyckelindustrier drevs med utländskt kapital och att industrier även var miljöskadliga.
Den pågående ekonomiska åderlåtningen av Afrika har bevarats av ett ojämnt ekonomiskt utbyte.
Den politik som har förts har systematiskt lett till att de fattiga länderna har skuldsatts, i stället för att utveckla deras möjligheter.
Vi stöder en resolution med krav på att kriminella härskare ställs till svars.
Det är emellertid än mer brådskande att förbättra den allmänna situationen för den afrikanska befolkningen på ett sätt som garanterar hållbar utveckling, vilket är svårt att genomföra under de nämnda förhållandena.
