# ID: svediakorp-gov465954
# author: Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 380
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För närvarande öppnas många möjligheter i Afrika till att göra upp med vad som många gånger är ett blodbefläckat förflutet.
Att gå mot fred kräver dock att ett entydigt bekämpande av straffriheten.
Detta betyder i sin tur att sanningen måste komma fram i ljuset, hur smärtfylld den än må vara, och att rättvisa måste skipas.
Rättegångarna mot Augusto Pinochet och Slobodan Milosevic är tydliga indikationer på vilken riktning som utvecklingen bör ta även i Afrika, trots att de är både bristfälliga och sorgligt ofullbordade.
Namn som bland andra Charles Taylor, Mengistu Haile Mariam och Hissène Habré ska läggas till listan över före detta diktatorer som måste ställas till svars inför de nationella och internationella rättssystemen.
Det finns redan ett flertal sätt för att ställa personer till svars med hjälp av tillfälligt inrättade domstolar för förövarna av brott och ohyggligheter, exempelvis domstolarna för Rwanda och Sierra Leone.
Tyvärr leder emellertid de bristande resurserna, och i en del fall bristande politisk vilja och förmåga, till att dessa domstolar ofta är ineffektiva och otillräckliga.
Bekämpning av straffrihet är utan tvivel en av EU-politikens pelare på området för mänskliga rättigheter.
Vi måste därför komma ihåg att utan en internationell brottsmålsdomstol för att fastställa enskilt ansvar som en metod för att tillämpa lagstiftningen, så kommer folkmord och uppenbara överträdelser av mänskliga rättigheter att förbli ostraffade i många fall.
Vi vill därför uppmana de länder i Afrikanska unionen (AU) som ännu inte har godkänt Romstadgan att göra det och att fastställa en handlingsplan för en effektiv tillämpning av Romstadgan snarast möjligt.
Det skulle vara arrogant, och det är inte min avsikt, av EU att tillrättavisa Afrika när vi också har alldeles för många oavslutade eller olösta fall av straffrihet eller otillräcklig rättskipning när det gäller före detta diktatorer.
Men jag är fast övertygad om att detta är en uppgift som måste angripas på ett globalt sätt, gemensamt av EU och Afrika.
Utan sanning, utan rättvisa och utan upprättelse för offren är freden inte något annat än en dröm, men ett avskaffande av straffriheten kan hjälpa oss att en dag göra den drömmen till verklighet.
