# ID: svediakorp-gov465931
# author: Erik Meijer (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Även om de olika politiska krafterna i Moldavien vill ansluta sig till Europeiska unionen är landet inte ett kandidatland, och det är inte troligt att det blir det inom överskådlig framtid.
I dag röstade vi om den utvidgningsstrategi som lades fram i Brokbetänkandet.
Om vi utifrån denna grund begränsar tillträdet för nykomlingar är Moldaviens enda chans att komma med att göra det via omvägar, enligt modellen för Tysklands återförening från 1990.
Detta skulle innebära att Moldavien, i vederbörlig ordning, skulle behöva ge upp sitt oberoende och på nytt införlivas med Rumänien, som landet bröt sig loss från 1940.
En sådan lösning diskuterades också omedelbart efter Sovjetunionens upplösning, men Rumänien verkade vid den tidpunkten inte tillräckligt attraktivt för att planen skulle genomföras på kort sikt.
Detta kan komma att ändras om Rumäniens medlemskap visar sig bli en stormande succé och om Moldavien inser att landet ligger mycket sämre till som grannland.
Men en sådan återförening har aldrig fått stöd från den slavisktalande minoriteten som främst finns i landets östra delar och som mycket hellre skulle vilja behålla de gamla banden med Ukraina och Ryssland.
Det kanske inte blir någon lösning för den faktiska separationen av den östligaste delen, den långa och smala regionen Transnistrien som är belägen längs gränsen till Ukraina, förrän Ukraina går med i Europeiska unionen.
Till dess – och det kan dröja ett tag – bör vi försöka få till fredliga lösningar, samarbete och demokratiska förändringar i Transnistrien, som fortfarande styrs med järnhand.
Min grupp har betonat detta i sitt eget resolutionsförslag.
Vi beklagar att man i den gemensamma resolutionen tar upp en försvagning av den transnistriska regeringen snarare än en reformering av den.
I övrigt kan vi stödja kompromissförslaget, å ena sidan därför att det inte uppmuntrar till våld mot Transnistrien och, å andra sidan, därför att syftet med resolutionen inte är att isolera Moldavien genom bestraffning för den starka ställning som det kommunistiska partiet i landet har fått genom sina väljare.
