# ID: svediakorp-gov465930
# author: Bogusław Sonik (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det politiska läget i Moldavien är ett exempel på hur politiska förklaringar antingen inte överensstämmer med de möjligheter som finns att genomföra dem eller med viljan att göra det.
År 1999 åtog sig Ryssland att dra tillbaka sina trupper på moldaviskt territorium i Transnistrien till årsslutet 2002.
Men Ryssland har ännu inte erkänt territoriets suveränitet och konstitutionella integritet genom att dra tillbaka trupperna.
Transnistrien är ett av Moldaviens mest industrialiserade områden.
Den självutropade politiska enhetens fortsatta existens står i vägen för alla möjligheter för att landets ekonomiska situation ska återgå till det normala, eller för landets möjligheter att inleda de förberedelser som krävs för alla former av samtal med Europeiska unionen, oavsett om det gäller medlemskap eller bara anslutning.
Med sin politik försöker Ryssland använda alla möjliga medel för att behålla sitt stormaktsinflytande över Central- och Östeuropa, som landet ser som sitt naturliga maktområde.
Den transnistriska regimen, som stöds av före detta Röda armén, är ett tydligt exempel på bristande respekt för människor, medborgare och deras rättigheter.
Korrupta trupper i området fortsätter den omfattande olagliga vapenhandeln och många andra kriminella verksamheter.
Den ryska regeringens löfte att dra tillbaka sin armé har ännu en gång visat sig vara ett politiskt trick utan någon som helst respekt för politiska samarbetspartner, däribland Europeiska unionens medlemsstater.
Det är ett trick vars syfte är att undertrycka den allmänna opinionen.
Min fråga är: Hur kan vi utforma en europeisk försvarspolitik om vi inte kan tvinga våra partner att stå fast vid så tydliga åtaganden när det gäller områden som ligger så nära oss?
Var kan vi visa prov på de 25 EU-medlemsstaternas övertalningsförmåga om inte i brådskande ärenden som detta, som är mycket viktigt för vår egen säkerhet?
Om vi vill att våra försvarspolitiska förklaringar ska ha någon som helst betydelse måste vi bevisa att vi klarar av uppgiften i specifika fall som detta och visa vår vilja att se till att alla partner, oavsett deras styrka, rättar sig efter sina åtaganden.
