# ID: svediakorp-gov465916
# author: Béatrice Patrie, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 524
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Först vill jag tacka Marianne Thyssen för hennes betänkande och för hennes samarbetsvilliga inställning.
Fastän betänkandet antogs enhälligt i det ansvariga parlamentsutskottet har den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet begärt en debatt om detta betänkande.
Även om grupperna som helhet i god anda håller med om att högsta politiska prioritet ska ges åt konsumentskyddet, kan jag se att det fortfarande finns meningsskillnader om hur man ska angripa det.
Eftersom programmets genomförbarhet beror på resultaten av förhandlingarna om budgetplanen, vill jag ta upp några punkter som är grundläggande för den socialdemokratiska gruppen.
Först av allt vill jag påminna er om ert stöd för att dela upp de två handlingsplanerna i en för folkhälsa och en för konsumentskydd.
När det sedan gäller de övergripande målen för planen anser den socialdemokratiska gruppen att de tillgängliga metoderna för både enskilda personer och för grupper att få sin sak prövad i vissa medlemsstater utgör ett verkligt framsteg för konsumenterna.
Detta är anledningen till vårt ändringsförslag 55.
När det sedan gäller de specifika åtgärderna i programmet vill jag belysa betydelsen av följande punkter: utveckling av verktyg för att möjliggöra vetenskaplig utvärdering av effekterna av konsumenters exponering för kemikalier som utsöndras från produkterna, sammanställande av en förteckning, vad man skulle kunna kalla för en liten fickhandbok, av den gällande lagstiftningen och bestämmelser och metoder i medlemsstaterna på konsumentskyddsområdet som innehåller en bedömning av genomförandet av gemenskapslagstiftning på nationell nivå samt utbyte mellan nationella och lokala konsumentorganisationer för att hjälpa offentliga myndigheter på EU-nivå med frågor som gäller användarskydd inom området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Detta är innebörden av vårt ändringsförslag nr 58.
Den tredje punkten gäller de lagstiftningsåtgärder som är förenade med programmet.
Jag vill särskilt vända mig till Markos Kyprianou när det gäller de politiska och rättsliga åtgärder som han har lovat att lägga fram för oss i höst och som särskilt gäller för det här programmet.
Ordvändningarna i debatten känner vi igen.
Vilket är det bästa sättet att ingripa på EU-nivå?
Är det bättre att främja EU-lagstiftning eller ska man främja självreglering från de ekonomiska aktörernas sida?
Hur ska vi kunna förena ny EU-lagstiftning om konsumentskydd med nationella lagar som är äldre och som ofta ger ett bättre skydd för medborgarna i vissa medlemsstater?
Eftersom våra medborgares rörlighet ökar anser jag att europeiska offentliga myndigheters roll är att garantera bästa möjliga konsumentskydd.
Jag har absolut ingenting emot initiativ som rör självreglering, men ansvaret måste ligga på de ekonomiska aktörerna och deras målsättning måste vara att förbättra de miniminormer som har fastställts av lagstiftarna.
Till sist bör vi vara mycket försiktiga när det gäller två av de frågor som rör dagens debatt.
Den första gäller diskussionerna om en gemensam referensram för europeisk avtalslag och den andra handlar om utökningen av standardiseringsförfarandena inom tjänstesektorn, inklusive tjänster som har fått kollektiva preferenser, som subventionerade bostäder.
Detta var de kommentarer som jag ville göra för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet.
