# ID: svediakorp-gov465823
# author: Ria Oomen-Ruijten (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
En god hälsa står alltid överst på den europeiska allmänhetens önskelista.
Om EU kan bidra till detta är arbetet mycket berättigat, och det är faktiskt vad vi måste göra, eftersom vi är skyldiga enligt fördraget att garantera en allmänt hög hälsonivå.
Jag vill gratulera föredraganden till programmet.
Han har varit öppen för de berättigade önskemålen från sina parlamentskolleger, och kommissionen har lagt fram ett bra program som parlamentet dock ändrade på några få områden.
Om jag får börja med en av dessa förbättringar sägs det nu uttryckligen att medlemsstaterna måste samarbeta för att förenkla uppköp och tillhandahållande av hälsovård.
Jag kommer från en gränsregion med universitetssjukhus i Maastricht, Liège och Aachen.
När man står på toppen av Vaalser Berg – som är drygt 300 meter högt, så vi limburgare kallar det för ett berg – kan man nästan se de tre stora universitetssjukhusen.
Det skulle utan tvekan vara lämpligt, också om man sätter kostnaden framför nyttan, om dessa regioner började samarbeta och om man på så sätt såg till att dessa avancerade sjukhus inte stagnerade och samtidigt kostade oss alla mycket pengar.
Jag ser därför positivt på det utvidgade program som innefattar dessa gränsöverskridande alternativ.
Detta var min första kommentar.
Den andra jag vill säga är att hälsovårdssystemen är pressade överallt, dels beroende på demografiska förhållanden och dels för att vi behöver fler och därför ofta dyrare resurser.
Alla medlemsstater håller på att förändra sina vårdsystem.
Varför måste vi uppfinna hjulet på nytt överallt?
Varför kan vi inte lära av varandra?
Vi borde ägna oss åt detta också.
När det gäller finansieringen måste kostnaden sättas framför nyttan.
När det gäller fågelinfluensan handlar det inte om om, utan om när.
När jag ser – och John Bowis har också uttryckt denna uppfattning – att Stockholmsgruppen för smittsamma sjukdomar säger att ” den inte kan fungera när en sådan katastrof inträffar ” så tror jag att vi måste skapa nya överenskommelser med varandra, och jag hoppas att det är precis vad kommissionen kommer att arbeta för.
Jag anser också att det är viktigt att detta program utvidgas till att omfatta alternativa vårdmetoder, och att mer bör göras när det gäller sjukdomar som cancer, diabetes och Parkinsons sjukdom.
